Ni glömmer väl inte?

Sedan flera år tillbaka bär jag ett armband som hjälper mig att komma ihåg något livsviktigt. "Live your life". Lev ditt liv! Låt inte andra leva det åt dig. Jag hoppas att ni alla får en fin vecka, full av möjligheter. Vi går mot ljusare tider, både ute och inne. Livet är faktiskt rätt fint ändå, visst är det?

Fru Pannben

Låt mig få presentera kvinnan med stort K, min vän och inspirationskälla: Fru Pannben. Jag inser nu i efterhand att hon borde ha haft en given plats på min tio-i-topp lista över starka kvinnor som jag inspireras av. I går prydde hon löpet på Expressen, och hade ett heluppslag inne i tidningen. Egentligen borde hon ha fått pryda varje sida i tidningen. Lisen har lyckats att gå från soffpotatis (hennes egna ord), till en 30 kilo lättare, läckrare och framför allt tränande version av sig själv. Hon är ett levande bevis på att allt går - om man bara vill. Vill ni läsa mer om denna Superwoman tycker jag att ni ska läsa hennes blogg här.

Lisen, tack för att jag har fått tillfället att lära känna världens coolaste brud. Du äger!

Resfredag: Linbana Weggis - Rigi Kaltbad

Förra veckan tipsade jag om den lilla staden Weggis i Schweiz. Åkturen med linbanan, Luftseilbahn, bjöd bokstavligt talat på resans absoluta Höjdpunkt. 

Turerna avgår var trettionde minut, och efter en hisnande tur på 10 minuter är det dags att kliva av. (Linbanan fortsätter upp, upp, uppåt efter skogskrönet...)

Priset ligger på 66 franc tur & retur (ca 450 SEK), och upplevelsen är definitivt värd varenda franc. Vagnen bjuder på en fantastisk panoramautsikt över Weggis och dess närbelägna byar, med sjön Lucerne i bakgrunden.

Linbanan tar dig till stationen "Rigi-Staffel", 1604 meter över havet. Här finns både restauranger och hotell.

Själva passade vi på att ta en liten glasspaus...

... innan det var dags att hoppa på ett tåg som tog oss sista vägen upp till toppen på berget Kulm - som mäter 1798 meter över havet!

Lite joddling på det här kanske?

Vilken väg vi tog? Den "bekväma". Mina ballerinaskor var dessvärre inte anpassade för vandringar i de schweiziska alperna. 

Luften uppe på toppen var alldeles krispig och ren...

... och den där känslan av eufori gör att det är svårt att låta bli att hoppa.

Kollar ni noga ser ni att min man och hans bundis utmanar ödet genom att krypa fram och kika ner över klippavsatsen. De var inte så kaxiga då vill jag lova.

Klassiska alpstaket...

... och självklart ett gäng glada alpkossor.

Landskapet lockade fram våra grymmaste (?) poser, 

... och jag kan lova att vi inte var de enda som posade. Den här mannens stackars fru fick ta, utan att överdriva, säkert 500 kort på honom i olika poser. (Jag kan inte låta bli att gilla hans lilla antydan till leende. Mona Lisa goes asian style?)

Hörrni, är ni sugna på lite alpluft ska ni definitivt planera in en resa till natursköna Weggis. Vi var där i början av augusti, perfekt klimat och lagom mycket (lite) turister. Auf Wiederhören!

Hyllning till Kvinnorna

I morgon inträffar den "Internationella kvinnodagen". Det vill jag fira på mitt eget lilla sätt, genom att (utan inbördes ordning) lista tio stycken av de många kvinnor som jag ser upp till. Dessa kvinnor har lyckats göra intryck på mig, de har det där lilla extra som gör att de förtjänar en eloge eller rent av två. TACK alla ni starka kvinnor, som inspirerar mig till att varje dag jobba för att bli en bättre version av mig själv!

Margot Wallström: Ja, säga vad man vill om sossarna (no pun intended), men Margot står i en klass för sig! Hade hon kandiderat som statsminister vet i 17 om jag inte hade konverterat.

Anna Carlstedt: IOGT-NTO:s förbundsordförande, tillika forskare i franska på Stockholms universitet. Om nu Margot fortsätter vägra statsministerposten, tycker jag det är läge för Anna att kandidera. Otroligt kunnig, allmänbildad, och intressant som person. (Och dessutom nykterist. Yeah!)

Cecilia Blankens: Självsäker, snygg, smart, cool och... rejäl på något sätt som jag liksom inte kan sätta fingret på. Dessutom har hon en stil to die for. Japp, jag gillar Blankens.

Hadia Tajik: Hadia blev som 29-åring invald som Norges yngsta minister någonsin. Den norska kulturministern, som är född i Norge av pakistanska föräldrar, gjorde stort intryck på mig då hon gästade Skavlan. Knivskarpa analyser, språkbegåvad, och dessutom utomordentligt sympatisk. När får vi en motsvarighet till Hadia i Sverige?

Lovisa Sandström: Håller på att bli hela svenska folkets PT. Bloggerska, tvåbarnsmor, och verkar ha en vilja av stål. Tack vare "Lofsan" kom jag i gång med min träning på allvar. En förebild, på många plan.

Robyn: Förutom att jag verkligen gillar hennes musik (musikaliskt geni!), gillar jag att hon alltid har kört sitt eget race. Robyn tar ingen skit.

Signhild Arnegård Hansen: Utsågs till "Årets Ruter Dam" 2007. Signhild var mellan 2007-2010 ordförande i Svenskt näringsliv. Hon är beviset på att det som kvinna går att ha familj och dessutom göra toppenkarriär. Det ena behöver liksom inte utesluta det andra. Signhild har alltså 6 (!) barn. Hon och hennes make är även grundare av Lantchips.

Lisa Nilsson: Lisa är... Lisa. Stark kvinna, med mycket integritet. Och så hennes röst - magisk.

Tanja Bergkvist: Fil Dr i matematik (bara det!) och en ständig debattör i genusfrågor. Tanja driver bloggen "Kampen mot fördumningsindustrin", läs den!

Pernilla Wiberg: Tja, Pernilla behöver väl ingen närmare presentation... Vilken kämparglöd, där har jag mycket kvar att lära! Pillan var för övrigt en av mina stora ungdomsidoler.

Två andra starka kvinnor som jag beundrar: mina svägerskor!

Röhnisch Running School

Dagens tips får bli löparskolan som allas våran Lofsan har dragit i gång i samarbete med Röhnisch, samt min (och många andras) löparguru Ida aka Superwoman herself. "Röhnisch Running School" håller på under 6 veckors tid, och målet är att kunna springa 5 km när löparskolan är slut. Kolla gärna in Lofsans blogginlägg för mer information. 

Själv tjuvstartade jag redan i tisdags, genom att springa 5 km i vårsolen. Årets första utomhuslöpning, och klyschigt nog kändes det verkligen som att springa på moln. Med Alex och Sigges podcast i öronen blir allt möjligt (se där, dagens andra heta tips). Så, vad väntar ni på? Snöra på er gympaskorna och ge er ut i vår(?)solen!

West Side Story!

Jag tänker ofta att jag ska bli mer kulturell. Gå och humma lite över tavlorna på Moderna Museet, nicka lite lätt åt någon svårtolkad pjäs på Dramaten, eller kanske med höjda ögonbryn förundras över kluriga melodislingor på Operan. Ungefär så. Det brukar sluta med att jag hamnar i en halvfull biosalong på Heron City, tillsammans med en låda popcorn och en Cola light. Jag vet inte om jag ens skulle våga antyda att bio är kultur. Eller?

Min första, och största, riktiga "kulturupplevelse" fick jag uppleva som 15-åring. De där magiska timmarna på Cirkus, fastklistrad framför Kristina från Duvemåla, kan ha varit några av de bästa i mitt liv! I juni ska jag äntligen få en "äkta" kuturdos igen, denna gången på Stockholms stadsteater i form av föreställningen West Side Story. En av huvudrollerna spelas av min ungdomsidol Karl Dyall. Biljetterna fick jag och Tobias av våra fantastiska grannar. Så, nu har jag alltså ännu en anledning till att längta efter sommaren!

Veckans träning (v. 9)

Det har varit en konstig vecka rent träningsmässigt. Jag har känt mig trött och hängig, och framför allt inte alls sugen på att träna. Kanske var det så att andan gick ur lite grand efter Tjejvasan? Jag tror hur som helst att det är viktigt att lyssna på kroppen, därför har det mest blivit snabba promenader under veckan. Lagom till helgen började jag fungera normalt igen, skönt att få känna sig hundra efter nästan en veckas svacka.

I onsdags kväll hade jag och F stora planer på att susa nerför backarna i Flottsbro. När vi kom dit strax efter kl 18 upptäckte vi att det var sportlovstider - och att skiduthyrningen stängde 4 timmar tidigare än vad den brukar (borde det inte vara tvärtom?).

Vi kunde ju inte åka hem med helt ogjort ärende, så vi samlade istället ihop oss och satte via bakvägen fart upp, upp, upp och hamnade på toppen av skidbacken istället. Bra med flås!

Måndag: Powerwalk (1 timme)

Tisdag: Vila

Onsdag: Powerwalk (45 min)

Torsdag-Fredag: Vila

Lördag: Casall T.O.D #1 Energiser Shape (15 min)

Söndag: Cykling 6.5 km (20 min)

Kommande vecka hoppas jag få komma ut och springa en runda eller två, men först vill jag ha en aning mindre glashala vägar. Jag känner också att det är hög tid att utnyttja det där Sats-kortet som bara ligger och dammar i träningsväskan. Nu kör vi!