Magic

Jag är genuint intresserad av kändisar. Det har jag varit från den dagen jag med stora ögon började följa Dallas. Mina systrar kallade mig för "Sue Ellen" (vilket jag nu i efterhand inte alls är särskilt nöjd med. En alkoholiserad, kedjerökande och lätt hysteriskt tant? Varför inte Pamela!?) - och vill någon köpa en present som jag blir glad för har det alltid varit, och är fortfarande, ett gäng skvallertidningar (gärna från USA eller Storbritannien).

En person, och ett par, som jag har följt med extra intresse senaste åren är Gwyneth och Chris. När jag fick höra om deras skilsmässa för ett tag sedan blev jag uppriktigt ledsen. Märkligt, med tanke på att det här är två personer jag inte har någon som helst relation med. Utåt sett var det ju så perfekt! Två superframgångsrika personer, som ändå lyckades hålla sitt familjeliv i princip helt för sig själva. Inga paparazzis, och inga tarvliga försök att sälja ut sig till höger och vänster. 

Foto: Idolator.com

Och så all fantastisk musik Chris skapar! Vet ni att världens bästa låt (ja, en helt subjektiv bedömning), "Fix you", skrevs av Chris till Gwyneth när hennes pappa dog? Nu verkar han ha gjort det igen, skrivit en låt som handlar om henne. För i min naiva tro är det precis så, att senaste låten "Magic" handlar om Chris och Gwyneth. Med orden "skilsmässa" i bakhuvudet är låten så sorglig att jag börjar lipa bara efter några rader:

Magic: 

(Text: Christopher Anthony John Martin, Guy Rupert Berryman, Jonathan Mark Buckland & William Champion)

Call it magic

Call it true

I call it magic

When I´m with you

And I just got broken

Broken into two

Still I call it magic

When I'm next to you

And I don´t, and I don´t, and I don´t and I don´t

No I don't, it's true

I don't, no, I don't, no, I don't, no, I don't

Want anybody else but you

I don´t, and I don´t, and I don´t and I don´t

No I don't, it's true

I don't, no, I don't, no, I don't, no, I don't

Want anybody else but you

Call it magic

Cut me into two

And with all your magic

I disapperar from view

And I can´t get over 

Can´t get over you

Still I call it magic

Such a precious jewel

And I don´t, and I don´t, and I don´t and I don´t

No I don't, it's true

I don't, no, I don't, no, I don't, no, I don't

Want anybody else but you

 I don´t, and I don´t, and I don´t and I don´t

No I don't, it's true

I don't, no, I don't, no, I don't, no, I don't

Want anybody else but you

Want to fall, fall so far

I want to fall, fall so hard

And I call it magic

And I call it true

And I call it magic

And if you were to ask me
After all that we've been through
"Still believe in magic?"

Yes, I do
Oh yes, I do
Oh yes, I do
Oh yes, I do

Of course I do

Resfredag: Att resa med lätt packning

"När jag åkte jorden runt som 23-åring reste jag med ytterst lätt packning nerstuvad i en liten Haglöfs-ryggsäck och en axelremsväska. Ett par bikinis, linnen, underkläder och en kjol/shorts/klänning räckte långt. Necessären var minimal (deo, kam, tandborste/tandkräm och solkräm). Jag reste alltid i gympaskor, och spenderade mestadels övrig tid i flipflops.

Några år senare blev jag mamma till en liten Sebastian. Och det där med packning blev helt plötsligt inte lika lätt längre. Välling, burkmat, blöjor, krämer  och tusen ombyten, ingenting kunde bortprioriteras. Eller? Att resa med enbart handbagage blev plötsligt en omöjlighet. Sedan följde barn nummer två, och ja, väskorna fylldes på."

Vill ni läsa mer om hur jag tänker inför det här med packning och att resa med barn? Klicka här och läs dagens inlägg på bloggen Resfredag. Trevlig helg!

Mat-tjat

Alltså, det här med mat. Just nu känns matlagningen enbart och bara som ett nödvändigt ont. Jag skulle kunna äta mackor och flingor till alla måltider - och så komplettera med godis och kakor. "Riktig" mat har jag nästan glömt av hur man lagar. Någon som undrar hur påskmaten såg ut hemma hos oss? Well, falukorv på skärtorsdagen, tacos på långfredagen och Mamma Scans köttbullar på påskafton. Illa. 

Nu kan jag ju snart inte skylla på flytten längre. Jag behöver akut hjälp att komma bort från snabbmatsträsket. Ge mig era bästa tips på snabb och enkel vardagsmat. Ja, som helst lagar sig själv då... men det kanske är för mycket begärt!?

Jordgubbar doppade i vit choklad. Vackert att titta på, och gott att äta, men håller kanske inte som middag i längden?!

Träningsglädje på högsta nivå!

Det där träningssuget, ni vet det som på något sätt försvann för mig någonstans runt jul? Well, det väcktes nyss till liv. Ett klipp på 1 minut och 25 sekunder från YouTube var allt som behövdes. Vilken energi, vilket gäng, vilken instruktör! Lite mer sådan inlevelse skulle inte skada på de svenska gymmen... 

Nya tider

Dubai, januari 2009.

De två stjärnorna i mitten har nu gjort sin första dag på nya förskolan i Nynäshamn. Tobias direktrapporterade, vilket kändes tryggt för ett mammahjärta som klappade lite extra hårt just idag. Min familj är ju det finaste jag har, de måste ju må bra och känna sig trygga. Och ja, allt hade såklart gått jättebra. I morgon ska jag köra inskolningsracet, kl. 09:00-15:00. Jobbet får vänta till någon annan gång.

Jobbet ja. Just nu pågår Almedalsplaneringen för fullt. I år ska jag få åka dit för första gången - och se med egna ögon vad alla viktiga personer egentligen sysslar med på Gotland mitt i sommaren. Att delta i Almedalsveckan har varit en sån där grej jag alltid har velat göra, men jag kunde inte föreställa mig hur, när och varför. Nu vet jag! Jag är så glad att jag har hittat ett jobb där jag är med och påverkar "på riktigt". Det är få förunnat.

Solsidan

Nu har vi varit Nynäshamnsbor i exakt en vecka - det firade vi genom lunch på stranden. Omgivningarna här är fantastiskt vackra, men så valde vi också rätt årstid att flytta till denna sommarstad.

I morgon börjar barnen på sin nya förskola (tre heldagars inskolning trots våra "stora" barn), och själv ska jag prova på det här med att pendla. Dags att ta en liten paus från flyttkaoset med andra ord. Ha en fin vecka!

Lika som bär, not so much

Ja, medan ni andra njuter av sol och uteliv hittar ni mig bland mina kartonger och påsar. Men, det närmar sig. Tur att påskledigheten är generös, det tackar jag för. (Snart ska jag sluta tjata om den här flytten, jag lovar!)

Fast, måste erkänna att vi hade kunnat vara effektivare... Kvällarna tillbringar jag och Tobias i biorummet i sällskap av "Game of Thrones". Igår knäckte vi fyra avsnitt på raken! Det är ju livsfarligt med beroendeframkallande tv-serier. Sist var det Homeland (bara första säsongen, vi hann inte längre). Jag klarar inte av att bara se ett avsnitt i taget, har man tillgång till alla måste man ju se dem!?

Jag hittade för övrigt bilden från mitt studentplakat i en av alla lådor. Trodde att jag skulle få en dotter som såg ut som mig, men nja, vet inte riktigt vad som hände. Den enda likheten jag hittar är hårfärgen...

Mor och dotter. Inte ens samma humör delar vi!