fredag 20 februari 2015

Spännande byggplaner

Mina föräldrars älskade hus på Sturkö.

Allt sedan i somras har jag och min man gått med lite extra pirr i magen. Vi har äntligen bestämt oss för att bygga ett eget krypin på Sturkö - mitt eget paradis här på jorden. Där har jag spenderat alla somrar sedan jag var barn. Så snabbt jag kommer dit lägger sig ett lugn över mig. Den känslan vill jag bevara länge, helst hela livet, och även ge vidare till mina barn. Genom att bygga något eget kommer det att bli, om möjligt, ännu härligare att komma till Sturkö. Som läget är nu bor vi syskon lite huller om buller med våra familjer. Nog för att vi är vana att bo trångt, men att dela två hus och en stuga på två föräldrar och sju syskon med respektive och X antal barn, plus ett gäng sommargäster, kan bli lite väl mysigt i bland. 

Planerna, som det ser ut nu, är att bygga en stuga på ca 70 kvm. Eventuellt bygger vi tillsammans med min storasyster. Delat bygge ger dubbel glädje, tänker vi. Hela byggsvängen är totalt ny och lite (mycket) skrämmande för mig. Nog för att jag har en bror som är byggmästare, men han har fullt upp med sina egna projekt. När jag var hemma på Sturkö sist började jag och far att diskutera hur vi går vidare i processen. Min far började prata om att gjuta grund, vilka rörmokartjänster som kommer att krävas, och slängde sig med för mig främmande begrepp som "syll", "lina" och "spann". Som sagt, jag inser att jag har en helt ny värld att sätta mig in i. 



Första steget är att ta tag i bygglovsträsket. Bara tanken gör mig alldeles matt i kroppen. Om vi hade haft pengar i överflöd hade jag därefter köpt en färdig byggsats (tänk "Annas Pepparkakshus") och låtit ett gäng rutinerade experter göra jobbet. Vi har en hel del jobb framför oss. Å andra sidan är belöningen ovärderlig = ett eget krypin med utsikt över sommarens magiska solnedgångar och Karlskronas silhuett i bakgrunden. Som jag längtar!

Inlägget är skrivet i samarbete med Rörassistansen.

4 kommentarer:

Lisa & livet från den ljusa sidan sa...

Wow, vad härligt! Man kommer enormt långt på 70 km!
Ett stort projekt men som du säger en investering i för alltid.

Lycka till!

Anonym sa...

Fina färger på översta bilden! /P

Katarina Wohlfart sa...

Nej men gud vad härligt! Håller med fill fullo. Ett litet sommarkrypin är en dröm för mig med..

Aniika sa...

Ja Lisa, det blir en investering för livet. Jag tänker att vi ska bo där om inte förr, när vi blir pensionärer!

Peter, I know! De där blommorna, jag älskar dem.

Katarina, tänk att ha en plats att landa på mellan alla resor. Det låter som en utmärkt plan.