lördag 26 januari 2013

Vår perfekta dag i vårt perfekta hem!

"Jag vaknade på strålande humör, redo att ge mina barn precis den stimulans de behöver. Hela huset var skinande rent, och jag hoppade i träningskläderna för att springa en runda innan jag väckte familjen med frukost på sängen". I blogguniversum är allt möjligt. Och visst är det en fiktiv värld i cyberspace. Man fotar från de rätta vinklarna, lägger ut schysta bilder, skriver (oftast) om positiva saker. Men, det är såklart inte hela verkligheten. Jag skriver inte gärna om de jobbiga grejerna i mitt liv, de behåller jag för mig själv och mina närmaste. Som vanligt är det klurigt att hitta balansen. För positivt = jobbigt. För negativt = också jobbigt. Hur tänker ni här? 


Jag skulle till exempel kunna skriva om alla de fantastiska sakerna jag och barnen sysslat med på senaste. De där chokladbollarna som barnen gjorde alldeles själva igår. Och fota dem, från rätt vinkel såklart.


Verkligheten här hemma ser dock ett snäpp annorlunda ut. Följ pilen, så får ni en annan vinkel av de där chokladbollarna... I dag står röjning på schemat. Sedan den här bilden togs har det hunnit byggas på ett lager till med både det ena och det andra på golvet. Trevlig helg på er!

12 kommentarer:

Louise sa...

hehe love it! bra fångat.

Freedomtravel sa...

Haha, visst är det så! Riktigt bra bilder! Jag tänker ibland på varför jag mest skriver om positiva saker. Jag vill egentligen inte fejka verkligheten, men bloggen är ju bara ett hörn av verkligheten. I vårt fall skriver vi om resor, och det är för det mesta en väldigt positiv del av vårt liv, kopplat till fritid och sånt vi tycker är roligt. Det händer förstås jobbiga och trista saker i livet också. Men faktum är att de negativa sakerna i livet ofta känns för privata. När barnen har svårt i skolan, när en släkting är sjuk, när vi tjafsar med varann... det vill jag inte dela. Så det "negativa" begränsas ofta till sånt som att nånting går sönder på husbilen, att vi får p-böter eller nåt litet missöde på resan, för att det känns ok att dela...

Mimmi sa...

Det är en jättesvår balans i bloggandet. Ibland är jag rädd att framstå som för präktig. Idag skrev jag tex ett inlägg om hur vi tänkt tkring ekonomin som känns just präktigt. Men jag vet inte - jag tänker att tanken med bloggandet är just att inspirera andra - och det kanske jag inte gör så jättemycket genom att berätta om alla mina dåliga egenskaper? Det är den där eviga gränsen mellan att vara personlig och prvat också...

Sara.P sa...

Verkligen, verkligen intressant. Jag gillar inte när allt framstår som bara bra. (Eftersom jag har så svårt att inte jämföra mig förstås...) jag gillar bloggen edwardochjag.wordpress.com och så gillar jag Martina Haag och Malin Wollin. De driver med sina egna misslyckanden in absurdum. Igenkänningsfaktorn är hög, jag får mig ett gott skratt och dessutom känner jag mig hyfsat lyckad. Men sen gillar jag bloggar som inspirerar också förstås. Men inte lika mycket!

Ditte sa...

Tack! Skönt med lite veklighet i bloggandet om den perfekta hemmiljön.

mammaspring.com sa...

Älskar din bild - älskar ditt inlägg! Jag är hon som nog gärna skriver om positiva saker men lika ofta om negativa saker!

Och jag älskar att läsa bloggar som din! Där vardagen är genuin!

Monnah sa...

Jag längtar hem till er när jag ser det här. :( Annars så skriver jag gärna om uppbyggliga saker, men också när jag är på botten. Jag skriver i princip aldrig vad det jobbiga egentligen innebär. Min spretiga blogg är min dagbok, min sanning minus det smörigaste. Kram!

Aniika sa...

Tack för all input. Intressant ämne, for sure! Blev också extra glad över Freedomtravel som länkade till mig, och utvecklade diskussionen, här: http://www.freedomtravel.se/2013/01/bloggare-lever-perfekta-liv/

Rosita sa...

Thi hi, underbart befriande bild!! Sen är det, ju liksom du skriver, att man (jag, många ...) vill hålla vissa saker privat. Och det beror ju faktiskt inte på att man (jag) vill ljuga för läsarna. Alla förstår (väl?) att det i alla familjer/hem finns smuts i hörnen och man tröttnar på varandra både som älskare och föräldrar/barn.

Min webbplats är dock ingen blogg i bemärkelsen blogg, med dagliga uppdateringar och särskilt personliga, familjära inlägg- den har ett tema. Men jag har haft en blogg och var VIP-bloggare hos tidningen Mama. Då med personliga inlägg om graviditetskrämpor, förlamande 3-barnsmamma trötthet, en bebis som konstant ville vara i min famn, vägrade ta flaska etc, och bloggade snart från BB om den glada nyheten att lillebror var född. Men jag har alltid haft stor respekt för mina äldre barn, min man, mina vänner, övriga familj och överhuvud taget ämnen som jag anser att vara för privata för en blogg. Det inbegriper även mig själv. Men visst har jag också kunnat bjuda på sådana här bilder. Bravo tjejen!

Kram, Rosita

Anonym sa...

Gud så härligt, sådär ser det ut hemma hos oss oxå ;) /Katarina, trebarnsmamma :)

Helena sa...

Underbart inlägg...tack för ett skratt här hemma i sjuksoffan. :)
PS. Tack för varningen om vad som kan hända efter en hjärnskakning...jag håller tummarna att jag slipper...

Anna Linda sa...

Jag ÄLSKAR detta inlägget. Bjussigt av dig!