Hej Sturkö!

Vi brukar flyga SAS mellan Arlanda- Ronneby, fast biljetterna med nya BRA från Bromma var en tusing billigare, så jag bokade de biljetterna hem. Tur för oss, i annat fall hade vi inte kommit hem till Sturkö idag pga strejken!

För jo, idag var det dags att tjuvstarta sommarlovet. Sebbe slutar egentligen inte skolan förrän på tisdag, men så länge ville vi inte vänta (& då ska vi ju fira mammas födelsedag)! Det känns skönt att vara hemma, riktigt skönt. Sommar på Sturkö, nu är allt som det ska. Tobias är kvar i Stockholm och jobbar, vi får pussla lite för att få ihop dagarna. Business as usual med andra ord.

Föräldraledighetens lyckor

De här dagarna, föräldradagarna med sol i sikte, är ganska ljuvliga. I tisdags passade jag på att göra stan med Nelly & en föräldraledig kompis. En kort sväng till Nordiska museet...

... vyer över ett vackert Stockholm...

... och lunch på Djurgården. Café Blå Port för att vara exakt. Lummig innegård nära Grönan med supergod mat. 125 kr för en stoooor och fantastiskt god tomatsallad med fetaost. Dyrt? Ja, men för att vara mitt på Djurgården ändå okej.

Idag väntar mer sol och lunchdejt med min man.

Måndags(o)ntervaller

Jag invigde mina nya löparskor ikväll. 25 procent på Team Sportia i helgen, tack! Efter sommaren väntar både Tjejmilen och Lidingöloppet 15 km, så jag har att göra... Jag gillar verkligen att springa, gillar att höra pulsen slå, att komma in i lunken, att känna sig stark. Jag behöver löpningen mer än någonsin nu.

Ikväll har jag agerat frisör åt min man. Tog revansch för min egen klippning i veckan, på salong här i Nynäs. Vilket skämt, 380 kr för ingenting. Eller ja, något som från min sida var missnöje eftersom det är sämre nu än innan. Jaja, de slitna Thaisolstopparna är i alla fall borta...

Mors dag

Grattis alla mammor, och grattis till mig som fick äran att stiga upp i ottan för att följa med Julia på hennes första fotbollscup i Sollentuna (av alla ställen). 

Nelly följde såklart med som supporter. Tobias och Sebastian var upptagna med fotboll på sitt håll, deras lag (Tobias är alltså tränare för Sebbes lag för er som har missat den viktiga detaljen...) körde hemmamatch i Nynäshamn.

När vi kom hem, sex timmar senare, firade jag mig själv genom att sova en timme. Tobias bjöd på middag i form av både kebab och pizza, och tårta fick jag hos min moster dit jag cyklade nu ikväll. För första gången på bra länge kände jag ett kärleksrus för den här lilla staden. Vinden i håret, doft av syrener och havsbrisen ger löften om en lång och fin sommar i år också.

Min egen mor förtjänar också en hyllning, såklart. Ingen är som hon! Dagen till ära skrev jag ett blogginlägg om vår resa till Peru för nästan exakt tio år sedan. Jag är så glad att jag fick dela den upplevelsen med henne:

Att få uppleva Peru med mamma

Lek i staden och spring i skogen

I förrgår spenderade jag dagen i stan med den här tjejen.

Vi hann med både lekparkshäng och fika på Mariatorgets bästa fik Chic Konditori innan vi mötte upp mina Travel Massive-kollegor för att prata ihop oss om kommande event framöver. Kul att leka businesswoman mitt uppe i mammaledigheten.  

När jag kom hem släpande jag mig ut på en löprunda och hann till och med fota mig själv istället för att öka på sista kvarten.

Nu väntar en efterlängtad helg med familjen, vi har nästan inte en enda aktivitet inplanerad. Kors i taket!

Fullt ös medvetslös

Det har varit tyst här på bloggen ett tag. Jag prioriterar Resfredag i nio fall av tio, men ibland är längtan efter att bara skriva av mig snabbt och utan att redigera bilder i evigheter för stark. Här på aniika.se skriver jag numera mest snabba uppdateringar om vardagen i kombination med iPhonebilder. 

Och vardagen ja. Den har bjudit på både det ena och det andra under senaste tiden. Men på något sätt fortsätter livet ändå - inte minst på tisdagar som är den dagen i veckan som går i ett. Idag såg den ut ungefär så här: lämna Julia på förskolan, handla, gå med Nelly till lekparken, hem och städa en sväng innan två vänner kom över på lunch, sedan hämta Sebbe på fritids för att ta honom till pianolektion, hem och äta mellis med Sebbe och Nelly, därefter till Julias förskola där det var vernissage för föräldrar/syskon, hem och äta + byta om...

... cykla 3 km till Julias och Sebbes fotbollsträningar...

...  jaga Nelly nonstop i 1,5 timme... 

... hem och värma på spaghetti från igår, natta Nelly och ... ja, ni fattar. En helt vanlig tisdag. 

Till saken hör att Tobias har sin "bortadag" på tisdagar, det vill säga jobbar sent och spelar sedan badminton.

Well, jag överlevde idag också. Nu dröjer det en hel vecka tills nästa tisdag. Hurra för det, haha!

Det går bra för Att resa-podden!

Alltså, jag är så fantastiskt glad att jag och Lisa körde igång Att resa-podden tillsammans. Nu får vi en plattform att snacka av oss rejält om den där resfebern som ständigt är mer eller mindre närvarande. Dessutom ger det oss möjlighet att träffa en massa inspirerande personer. Förra avsnittet intervjuade vi en riktig drömgäst: Helena Olmås som nyligen kom hem efter att ha vandrat 300 mil (!) genom Nya Zeeland. Så inspirerande, på många sätt. Om ni inte har lyssnat på podden tidigare är det faktiskt dags nu, här är en länk till avsnittet där Helena medverkar:

Att resa genom Nya Zeeland till fots

Och vet ni, hårt arbete och passion ger resultat. Just nu ligger vår podcast på en hedrande andraplats både på "Bästa avsnitten"-listan och "Topplistan" under kategorin "Platser och resor" på iTunes. Så häftigt!