Sockerutmaning

Flyttpizza och läsk i stora lass. Sockerutmaning? Jo tack.

För ett par veckor sedan drog en av mina systrar igång en intern sockerutmaning. Tanken var att undvika socker fram till midsommar. Glad i hågen anslöt jag, tänkte att det skulle väl inte bli några problem. I Thailand levde jag ju som värsta hälsogurun. Men. I samma sekund jag landade i Sverige började ätandet. Och det har inte slutat. Min sockerutmaning har övergått i en utmaning att INTE äta saker som INTE innehåller socker. Hur ska jag komma ur det här? Jag har liksom fastnat i vinkelvolten!

Kusiner

Julia hänger med sina idoler; storkusinerna E & S.
Foto: Monnah

Vårt nya hem ligger bara 4 km från min äldsta syster och hennes familj. Barnens storkusiner lär få sitta barnvakt både en och två gånger framöver... :)

Har ägnat större delen av dagen åt att packa upp flyttkartonger. Jag ÄLSKAR vårt nya boende - går runt och småmyser hela tiden. Enda smolket i bägaren just nu är en krånglig deklaration, men inte ens den kan förstöra mitt goda humör just nu!

Stora flyttdagen

Sai Naam Lanta

Japp, idag går flyttlasset! Efter besök hos vänner och släktingar runt om i Sverige ska det bli skönt att komma till rätta i vårt nya hus. Det blir svårt att bräcka vårt förra boende (vårt hus i mitten på bild), men det ska nog gå ändå...

Oh happy days!

Jo, faktiskt. Den där lite halvdeppiga känslan av att vara hemma har bytts mot en förväntansfull, pirrig känsla i magen. Det fantastiska vi har fått uppleva det senaste halvåret bär jag med mig, och kan leva på länge. Nu väntar nya utmaningar, nya roligheter. Vi har ju dessutom en lång, och förhoppningsvis varm, sommar framför oss. Älskar att träffa familj och vänner igen, de betyder allt för mig!

I väntan på Messi...

"Messi" i magen, mars 2012

Idag åkte vi vidare till Göteborg, där vi har blivit bortskämda med fantastiskt god mat av svärmor och svärfar. Barnen var glada över all uppmärksamhet och roliga leksaker som farmor hade plockat fram. Massor av fina presenter väntade också, tillsammans med varsitt enormt påskägg som påskharen tydligen hade lämnat för ett tag sedan. Vilken lyx att åka omkring och bli servade så här! (Svärmor hade till och med köpt hem en massa saltlakrits till mig, förstår ni hur bra hon är?)

Två av Tobias bröder kom också förbi, jättekul att få hänga med dem. Båda bröderna har massor av spännande grejer på gång. Pierre och hans Jenny blir föräldrar vilken dag som helst. Jag fick lägga handen på Jennys mage och känna "Messi" leva rövare för fullt, oj som jag längtar efter att få träffa honom nu!

Äldsta brodern Stefan berättade att vi kommer kunna se honom fira Valborg på tv. Missa inte det, kolla in SVT1 på måndag kl 20!

Anpassningsbara

Från flygplatsen i Phuket till soffan hemma hos mormor och morfar i Blekinge skärgård. Tvära kast, men för barnen är det hur naturligt som helst. Nu väntar Eriksgata hos kära släktingar både i Blekinge och Göteborg, innan det är dags för oss att åka vidare till vårt nya hem i Stockholm. Vår i luften idag, det finns hopp om livet!

Kallt så in i Norden

Inte fullt lika stora leenden idag...
Foto: Johanna Andersson (januari 2012)

Efter över ett dygn på resande fot är vi tillbaka i Sverige. Fryser in i märgen, men jag vänjer mig nog. Eller gör jag det? Drog på mig gympaskorna och bäddade ner Julia i vagnen under ett gäng filtar för att få lite frisk luft. Efter fem minuter började det regna. För varje iskall regndroppe som träffade mig, kändes det som om den tog med sig lite av min solbränna. Och så drog jag på mig ett rejält skoskav, trots att jag hade mina mest ingångna skor på mig. Efter över ett halvår barfota, alternativt med flipflops, behöver mina fötter vänja sig vid skor igen. Precis som att kroppen behöver vänja sig vid temperaturen. Är i alla fall glad över att få träffa min "storfamilj" igen. Mamma slog till på stort och lagade min favoritmat: panerad kyckling med brunsås och potatis, med majs och saltgurka. Bättre än allt thaikäk i hela världen! (Men vädret alltså. Jag fixar det inte riktigt. Det känns liksom inte bra.)