torsdag 28 februari 2013

Plötsligt händer det.

I mitt fall hände det för en vecka sedan. Kvällen var inbokad som barnvakter till goda vänner, och så lite packning inför Tjejvasan på det. När jag kom hem från jobbet hade Tobias städat toaletten. Tyckte kanske det var lite märkligt att han städade toan bara för att en 4-åring och en 2-åring skulle komma, men glad blev jag i alla fall. På kvällen dök helt plötsligt min syster, som vanligtvis bor i Karlskrona, upp i min trappa. 

Mimmi: -"Nu ska vi kolhydratladda inför Tjejvasan!"
Jag:-  "Hej! Vad kul att du är här. Men du, det går inte, vi ska vara barnvakter i kväll."
Mimmi: - "Nej, det blir inget med det. Nu ska vi ut och äta."
Jag: - "Alltså, jag kan nog inte följa med, vi ska ju vara barnvakter!"

... och så höll det på. Tills jag fattade att hela barnvaktsgrejen bara var en dimridå. I bilen utanför satt nämligen min andra syster, som vanligtvis bor i USA, tillsammans med mamma. Som sagt, plötsligt händer det!


Inne i stan mötte vi upp Umeåbaserade lillasystern (jo, vi är ett gäng syskon), som hade flugit hit med tre timmars varsel. Ljuva spontana ungdom!

Foto: Monnah
Tobias hade varit snäll nog och bokat bord till oss på Sheraton 360. (Fint och så, men varken servicen eller maten var något utöver det extra. Kommer nog inte gå dit igen.) Framför allt var det skönt att slippa tänka på att laga mat, och istället ägna kvällen åt att sitta och prata. Vi hade ju en del att ta igen om vi säger så.


Väl hemma igen fick barnen äntligen hänga med sin flitigast anlitade barnvakt igen. Julia kände igen amerikanskan direkt, trots att hon spelade lite svårflirtad i början. Dagen efter åkte alla systrar, och mamma, hem till sitt - medan jag fortsatte mot Mora. Den perfekta uppladdningen inför en tremil, for sure!

1 kommentar:

Monnah sa...

Tänk att det här faktiskt har hänt! :)