Det finns inget bättre...

... än att krypa ner bredvid den här varma lilla saken som för övrigt numera somnar i sin egen säng. För några veckor sedan körde vi ett race med mycket gråt och tandagnisslan, då hade hon i princip inte sovit en enda natt i sin egen spjälsäng, utan bara med oss i dubbelsängen. Kvällarna blev dock ohållbara till slut, hon var uppe med oss till 22-22:30 och ville inte somna någon annanstans än i våra famnar. Nu gör vi iordning henne vid 19:30. På med pyjamas, borsta tänderna, och den som nattar sätter sig i dubbelsängen med henne i famnen och ger henne en flaska välling. När flaskan är slut lägger vi henne i spjälsängen där hon bökar och stökar runt en stund innan hon somnar. 

Däremot ligger jag nästan alltid och hoppas på att hon ska vakna framåt midnatt så att jag kan plocka upp henne och lägga henne bredvid mig och Tobias i dubbelsängen. De stora barnen kommer nästan aldrig in till oss på nätterna längre, tur att vi fick Nelly, haha!