Och träningen då?

Ja, alltså vad ska jag säga. På bilderna från Lidingö Tjejlopp tidigare i höstas identifierar jag mig mer med bullarna till vänster än tjejen som gör tummen upp till höger. Qigong och promenader är så nära jag kommer träning just nu, och jag försöker verkligen peppa mig själv att komma över den där tröskeln, som snarare kan kallas berg. Suck alltså. Hur går det för er? Behöver lite inspirerande historier!