Att åka på roadtrip i USA

Inlägget i skrivet i samarbete med biluthyrning.nu

En av Tobias och mina stora drömmar innan vi fick barn var att åka på roadtrip i västra USA. Vi ville bila längs dramatiska Highway 1, köra över Golden Gate Bridge, uppleva Utahs nationalparker, se Las Vegas blinkande lampor och stanna till på hamburgerhak längs vägen. Mitt uppe i småbarnsåren kändes tanken på en roadtrip långt borta. I samma veva som jag blev gravid med vår yngsta dotter Nelly bestämde vi oss - det var nu eller aldrig! Sebastian skulle fylla 6 och Julia skulle fylla 4, och vi chansade på att de skulle greja alla timmar i bilen. Och de gjorde barnen med bravur! Vi landade på Los Angeles flygplats där vi ordnade en hyrbil och gasade sedan vidare mot Las Vegas.

Vår svarta mustang spann som en katt i solen, jag är så glad att jag lät mig övertalas av min man att hyra en cab istället för en vanlig personbil.

Golden Gate Bridge - check!

San Francisco är en av mina favoritstäder i hela världen.

Vi sov i princip på nya platser varje natt...

... och barnen älskade det.

Den här bron fotades i många olika vinklar och vrår.

När barnen blev rastlösa stannade vi och sträckte på benen - här i Muir Woods, Kalifornien.

Vår roadtrip i västra USA gav helt klart mersmak, nästa gång gör jag gärna östkusten. Rhode Island ligger högt uppe på min bucket list. Frågan är bara när och hur vi ska få in det i vårt reseschema...

Recension: Rehband kompressionstights

Efter att ha varit lite seg i starten har jag nu kommit gång bra med mitt löparprogram inför Tjejmilen. Än så länge har jag klarat målsättningen att springa tre löppass i veckan. 1 x korta intervaller, 1 x långa intervaller och 1 x långpass. Trots att jag inte har varit jätteaktiv rent fysiskt under och efter graviditeten med Nelly har jag rent mentalt varit med i träningssvängen. Jag är med i tre olika träningsgrupper på Facebook och kikar dagligen in på någon av de träningsbloggar jag följer. Att kompressionsplagg har varit i ropet länge framgår med all tydlighet. Grundtanken med kompressionskläder är att de ska minska skaderisken, reducera trötthetskänslan och maximera återhämtningen. Själv äger jag ett par kompressionsstrumpor från Gococo som jag använder vid långpass, men jag har fram till nu inte sprungit i tights. För ett tag sedan skickade Sportsmart hem ett par kompressionstights till mig för att testa. Och, hur låter då mitt utlåtande?

De aktuella kompressionstightsen är från märket Rehband och i storlek medium. Hela grundtanken är att byxorna ska sitta tight, det tar därför lite tid och är lite meck att dra över byxorna över hälen. När byxorna väl sitter på känns de som ett andra skinn. Betydligt skönare än fladdriga träningsbyxor när man ska springa. De sömmarna som finns stör mig inte, vilket annars brukar vara fallet. Innanför linningen finns en liten ficka med plats för kort/sedlar/nyckel, vilket jag uppskattar. Ännu bättre hade det varit om det fanns en större ficka någonstans med plats för en iPhone. Jag har alltid med min telefon när jag springer för att lyssna på musik samt mäta sträckan med Runkeeper. Jag vill då gärna ha alternativet att stoppa ner telefonen i en ficka emellanåt. Utseendet då? Jodå, jag gillar det neutrala utförandet i svart.

För att tightsen skulle ha fått absolut högsta betyg av mig hade jag gärna sett en variant på byxa med bredare mudd samt att byxorna hade suttit lite högre upp på midjan. Jag har ganska nyligen fått barn och hade föredragit en träningsbyxa som satt högre upp och höll in magen. Priset på 679 kronor är också i dyraste laget för vad jag hade betalat, men efter att ha kikat runt lite förstår jag att det är ungefär där (och uppåt) som prissättningen ligger.

I övrigt kände jag mig betydligt piggare i benen dagen efter träningspasset med tightsen än vad jag brukar göra i vanliga fall. Jag kan inte svära på att det är kompressionstightsens förtjänst, kanske är det helt enkelt så att jag träningspassen börjar ge resultat!? Jag vågar i vart fall inte chansa, så kompressionstightsen lär få hänga med framöver också!

Spännande byggplaner

Mina föräldrars älskade hus på Sturkö.

Allt sedan i somras har jag och min man gått med lite extra pirr i magen. Vi har äntligen bestämt oss för att bygga ett eget krypin på Sturkö - mitt eget paradis här på jorden. Där har jag spenderat alla somrar sedan jag var barn. Så snabbt jag kommer dit lägger sig ett lugn över mig. Den känslan vill jag bevara länge, helst hela livet, och även ge vidare till mina barn. Genom att bygga något eget kommer det att bli, om möjligt, ännu härligare att komma till Sturkö. Som läget är nu bor vi syskon lite huller om buller med våra familjer. Nog för att vi är vana att bo trångt, men att dela två hus och en stuga på två föräldrar och sju syskon med respektive och X antal barn, plus ett gäng sommargäster, kan bli lite väl mysigt i bland. 

Planerna, som det ser ut nu, är att bygga en stuga på ca 70 kvm. Eventuellt bygger vi tillsammans med min storasyster. Delat bygge ger dubbel glädje, tänker vi. Hela byggsvängen är totalt ny och lite (mycket) skrämmande för mig. Nog för att jag har en bror som är byggmästare, men han har fullt upp med sina egna projekt. När jag var hemma på Sturkö sist började jag och far att diskutera hur vi går vidare i processen. Min far började prata om att gjuta grund, vilka rörmokartjänster som kommer att krävas, och slängde sig med för mig främmande begrepp som "syll", "lina" och "spann". Som sagt, jag inser att jag har en helt ny värld att sätta mig in i. 

Första steget är att ta tag i bygglovsträsket. Bara tanken gör mig alldeles matt i kroppen. Om vi hade haft pengar i överflöd hade jag därefter köpt en färdig byggsats (tänk "Annas Pepparkakshus") och låtit ett gäng rutinerade experter göra jobbet. Vi har en hel del jobb framför oss. Å andra sidan är belöningen ovärderlig = ett eget krypin med utsikt över sommarens magiska solnedgångar och Karlskronas silhuett i bakgrunden. Som jag längtar!

Inlägget är skrivet i samarbete med Rörassistansen.

Drömföretaget

Som gladast på resande fot, här i Köpenhamn 2012.

Inför och under varje föräldraledighet (det är här ändå min tredje) kommer samma tankar. "Vad ska jag göra sen?" Ska jag verkligen jobba som jurist resten av livet? Om inte, vad ska jag göra då? Och hur ska jag i så fall göra för att nå dit? Jag lever med en man som är entreprenör uti fingertopparna, Han älskar att driva eget, och säger själv att han absolut inte längtar tillbaka till livet som vanlig arbetstagare. Själv har jag alltid varit den trygga typen, nöjd med att ha en fast anställning där folk säger åt mig hur jag ska göra..... eller?

Faktum är att jag nog har blivit mer påverkad av min man än jag tror. På senare tid har tankarna om att driva mitt drömföretag smugit sig på. Föga förvånande skulle det vara relaterat till resor. När Webpower frågade om jag kunde tänka mig att skriva ett inlägg kring mina tankar om ämnet började jag fundera lite till. Tänk att få dra ihop ett gäng duktiga och reseintresserade människor och starta upp en byrå som skräddarsyr resor efter behov och önskemål. Efter att ha nosat lite på det vet jag att resebranschen är en extremt konkurrensutsatt marknad med små marginaler, men ändå. Jag är känd för mitt genuina reseintresse och tror att jag framöver kan övertyga en och annan riskkapitalist att satsa på min idé. Jag skulle absolut behöva ta hjälp av personer som är mer insatta i hela marknadsföringsdelen - det är inte min starka sida. Än. Jag fortsätter att drömma ett tag till. För, jag har ju trots allt det perfekta juristjobbet. 

Resfredag: Ditt 23:59-ögonblick (Tävla med Booking.com)

Snart har ännu ett år gått, och det är dags att börja fundera på nyårsafton. Våra planer är inte spikade än, förmodligen kommer vi att fira här hemma i Nynäshamn tillsammans med goda vänner. Jag ser fram emot årets sista 23:59-ögonblick. Ni vet, den där magiska sekunden då ett helt år ligger bakom en, samtidigt som nästa väntar som ett oskrivet blad. Drömmar som ska drömmas, planer som ska smidas, och framför allt, resor som ska resas. 

Booking.com vill nu få dig att dela med dig av dina drömmars 23:59-ögonblick. Genom att göra så har du chansen att vinna en fullt betald resa för två till ett av de 24 lyxhotell, fördelade över 24 tidszoner, som tagits fram för att fira nästa nyår. Om jag kommer att tävla? Oh yes, och det tycker jag att ni också ska göra!

Så tävlar du: Dela på Facebook eller Twitter under hashtaggen #bookingNYE + @bookingcom (max 140 ord) med dig av vilket av de 24 hotell som Booking.com listar och berätta varför du skulle vilja tillbringa ditt 23:59-ögonblick just där. Vinnaren har sitt livs resa att se fram emot och kan påbörja 2016 på absolut bäst möjliga sätt. Läs mer om tävlingen på www.booking.com/NYE.

Mitt 23:59-ögonblick firades in med en då ettårig Jullan på en strand i Thailand... 

... smyckad med magiska lyktor i träden och

... sprakande fyrverkerier över Andamanhavet. Nästa år? Tja, varför inte påbörja ett nytt år i paradiset aka  Samoa. Som sagt, drömmar är till för att drömmas.

Inlägget är skrivet i samarbete med Booking.com.

Att bila i USA

Det här med att bila i USA verkar vara en dröm för många! I morgon bitti åker min storebror och hans familj (fru och fyra söner, varav den minsta är 5 år) till Florida och ska cruisa runt på en roadtrip bland palmer, alligatorer och nöjesparker. Jag vågar ta mig friheten att säga att de blev inspirerade av min och Tobias roadtrip i västra USA i somras. Vi hade då två barn, och ett tredje på väg, och hade en helt fantastisk upplevelse tillsammans under våra otaliga mil på de amerikanska vägarna.

Många tycks vilja vänta tills barnen blir äldre innan de vågar sig ut på vägarna i ett främmande land, och det kan vara klokt. Vår minsting skulle fylla 4 år och vi visste ungefär vad vi kunde förvänta oss av henne. Eftersom jag och Tobias har våra familjer i Blekinge respektive Göteborg har vi suttit otaliga timmar i bilen under åren, så barnen hade redan ganska mycket bilvana. Vi såg dock till att alltid ha god marginal under vår bilresa. Vi undvek att sätta en fast rutt med tidsmål, vilket lätt hade kunnat leda till stress och irritation. Hotellen bokade vi istället efterhand, ofta samma dag, då vi visste på ett ungefär hur dagsformen på barnen var. Visst blev de lite otåliga ibland, men då tog vi en paus innan vi körde vidare. Är barnen okej med att titta/spela på surfplattor kan det såklart vara ett alternativ, men eftersom det gör våra små åksjuka var det aldrig ett alternativ för oss. De underhöll sig istället med små figurer, sånger, lekar och fika (såklart, Julia var ju med!). Vi rankar den här resan som en av de absolut bästa vi har gjort och satsar absolut på att göra något liknande framöver, fast då med en annan resrutt.

Inlägget är skrivet i samarbete med bildelar24.com.

Vi drar till fjällen

Julafton förra året firades "hemma" i Stuvsta. I år packar vi in oss i en bil och åker mot Sälen.

Om några veckor är det dags för oss att genomföra eldprovet som småbarnsfamilj. Jag, Tobias och tre barn i åldrarna 2 månader till 6 år ska alltså packa bilen full för att spendera en vecka i Sälen över jul tillsammans med Tobias familj. I bagageutrymmet ska det med andra ord rymmas allt från pulkor till barnvagn, väskor med otaliga ombyten, blöjor och julklappar. Vi har dessutom bestämt oss för att upprepa succén från förra julfirandet i fjällen, det vill säga att dela upp matlagningen familjevis. Min storslagna plan innebär att göra storkok (typ köttfärssås som man kan slänga ihop till en lasagne på plats) innan vi åker. Det kräver en stor kylväska. Ja, ni hör ju själva att det börjar likna en omöjlig expedition att få igen bakluckan utan våld. Det enklaste hade kanske varit att hyra en Volkswagen-buss och packa ner hela hushållet.

Tankarna finns för övrigt rent allmänt att byta upp oss till en större bil framöver. Nu är hela baksätet ockuperat av tre bilbarnstolar, och om hela familjen ska åka någonstans kan vi aldrig erbjuda skjuts till släkt och vänner. Fast, å andra sidan har jag precis vant mig att utan större bekymmer köra den bilen vi har nu. Bilkörning har tyvärr aldrig varit min starka sida, trots att jag är dotter till en trafikpolis. Blotta tanken på att köra runt i rusningstrafik inne i Stockholm City med en bil modell större gör mig kallsvettig! Men, jag jobbar på det. Nästa steg är att öva på fickparkeringar. Det kanske är dags nu med tanke på att sist jag gjorde det var på uppkörningen för ca 15 år sedan...

OBS: Detta är ett sponsrat inlägg.

Vinn en städning!

"Hela dan får hon arbeta, hon får jobba, hon får streta, putsa, diska, tvätta, damma, varje dag är det detsamma."

I dag är det en månad kvar till julafton, och jag antar att er almanacka börjar fyllas upp med adventsmys, middagsbjudningar, luciafirande och släktträffar. Underbart på alla sätt och vis, jag älskar december, men... Om man kunde leja bort städningen inför alla dessa bjudningar vore december ännu roligare. För ett tag sedan fick jag testa en städning från städföretaget Helpling som nyligen startat verksamhet i Sverige. Det kändes hur lyxigt som helst att komma hem till ett nystädat hem. Så, jag hörde av mig till Helpling och frågade om jag möjligtvis fick tävla ut en städning enligt deras grundprogram (ca 3 timmar) till någon av er läsare. Och - det fick jag! Fler än jag lär ju önska sig en städning inför jul.

För att vara med och tävla vill jag att du i en kommentar till detta inlägg svarar på följande frågor:

1. Inledningstexten till detta inlägg kommer från en välkänd film. Vilken?
2. Skriv en motivering till varför just du ska vinna en städning?

Tävlingen avslutas vid midnatt den 1 december 2014. Vinnaren utses av mig och presenteras i bloggen kort efter avslutad tävlingsdag. Lycka till med tävlandet! Tävlingen är nu avslutad, tack till alla som var med och tävlade. Vinnaren blev Jeanette, grattis! Hör av dig till mig på aniika (at) spray.se med dina kontaktuppgifter. 

Observera att Helpling inte har täckning i hela Sverige. För att vara säker på att kunna utnyttja vinsten kan du skriva in ditt postnummer på Helplings startsida för att se om tjänsterna erbjuds i ditt område. 

Tävlingen sker i samarbete med Helpling.

Städfén Helpling på besök

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om min högsta önskan - den att en matfé skulle flytta in. Den där fén skulle också gärna få ta hand om toaletterna. Maten fick jag laga själv, men drömmen om en städfé slog in bara någon vecka senare. En kontaktperson från Helpling hörde av sig och undrade om jag möjligtvis ville testa en städning genom deras nylanserade affärsverksamhet i Sverige. Eh, jag behövde tänka i cirka noll sekunder. Jag gick in på hemsidan och bokade en städning typ samma dag, och blev ihopkopplad med en tjej som idag kom och gjorde underverk med vårt hus (allt funkade jättesmidigt, från bokning till städning). Lyckan i att ha ett nystädat hus - förstår ni hur glad jag är i kväll? 

Nu är alltså huset i tiptop, matlådorna ligger i frysen, och bebisen... ligger kvar i magen. Hörrdu Lillasyster, nu kan du i alla fall inte skylla på att din blivande bostad är stökig. Du är så välkommen hem!

Sovrummet med tapeterna som vi till slut bestämde oss för att ha kvar, trots att de är långt ifrån "jag".

Canvasmålningarna vi beställde i Thailand är äntligen inlämnade för uppspänning (det tog oss 2,5 år), 

och verkar bli klara nästa vecka!

Det känns fortfarande lite sterilt i vardagsrummet utan tavlor, Men hey, vi har "bara" (?) bott här sedan i april...

(Inlägg i samarbete med Helpling.)

Sommar och vinter på Island

För ett tag sedan fick jag en fråga på jobbet om vilka ställen jag rekommenderar att åka till under vinterhalvåret. Mina spontana svar på schyssta vinterresmål blev t.ex. Florida, Costa Rica och Thailand. Vi nordbor verkar ha ett fysiskt behov av ljuset, av solen - att bli påminda om att värmen faktiskt återvänder. Men, ju mer jag tänker på det här med "vinterresor", desto mer inser jag att det finns många fantastiska vinterresmål som innehåller så mycket mer än bara sandstränder och palmer. 

Islands valspråk: Með lögum skal land byggja ("Med lag skall land byggas")

Island är ett bra exempel på ett sådant resmål - ett land jag bara har besökt på sommaren, men som jag hemskt gärna även skulle vilja uppleva vintertid. Och jo, det kanske kan bero på att jag har sett lite för många Game of Thrones-avsnitt den senaste tiden. (Många av TV-seriens scener spelades enligt Islandia tydligen in på södra Island). Dessutom blir jag tilltalad av tanken på ett skotersafari en mörk vinterkväll. Och, så alla dessa islandshästar. När vi var där töltade vi genom vattendrag och gröna ängar, men visst vore det snäppet härligare att rida över snötäckta sagolandskap. Jag tänker också att alla dessa heta källor skulle komma till sin fulla rätt. Tänk själv att få glida ner i det heta vattnet när snöflingorna singlar ner från himlen. Jag må ha en romantisk bild, men visst skulle sprakande eldar och isande kyla få de isländska sagorna att kännas mer verkliga än någonsin!? Hm, det verkar uppenbarligen inte som att jag helt färdig med Island ändå...

I närheten av Strokkur.

Island under sommartid, läge att planera inför en vinterresa hit nästa gång!?

Gullfors mäktiga vattenfall.

OBS: Detta är ett sponsrat inlägg. 

She is back!

Jag och magen på promenad i vecka 31.

För ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg om hur mycket jag saknade att träna. Det var svårt att hitta träningsgnistan igen efter Tjejklassikern, under våren som gick var jag både flytt/jobb- och graviditetstrött. Inlägget ledde till peppande kommentarer på både bloggen och Facebook - och någonstans där bestämde jag mig. Jag tycker ju om att träna egentligen, vad är det som hindrar mig? Varför skylla på att "det ändå är för sent", när jag har relativt många och långa veckor kvar tills bebisen är beräknad!? De senaste två veckorna har jag alltså tagit tag både kost och träning igen, på en lagom nivå. 

Vad gäller kosten har jag bytt ut glass- och fikabonzanan till bättre och nyttigare alternativ. Knäckebröd med skinka, frukt och nötter är numera standardsnacks på kvällen. Matlådorna består numera av betydligt roligare och godare alternativ än flottiga snabbmatstallrikar - hemlagad mat är och förblir godast. Visst, det tar mer tid (stod i köket hela förra helgen känns det som!) - men det är så värt det. 

Träningsmässigt då? Jo, promenader och simning har stått på schemat under ett par veckor och det känns redan bättre i kroppen. För att få lite mer hjälp med planering av träning och kost ska jag dessutom testa tjänsten PT Online framöver. Jag återkommer med rapport när jag har testat närmare!

Inlägget är skrivet i samarbete med Private Training Online - PTO.

Att resa och bo

När vi reser tillsammans med hela familjen föredrar vi att bo på lägenhetshotell. Dels är det bra mycket billigare än hotell, vilket innebär att vi kan åka på semester oftare och under längre perioder, dels gillar vi känslan att bo någorlunda ombonat. Att ha tillgång till ett eget kök är dessutom nästan ett nödvändigt måste för att hålla nere matkostnaderna.

När vi var på Teneriffa tidigare i år var vi där tillsammans med en annan småbarnsfamilj. En av de första sakerna vi gjorde var att åka till en supermarket och handla. Frukostarna åt vi var och en för sig, däremot åt och lagade vi de flesta luncher och middagar tillsammans. Ett par av kvällarna åt vi på restaurang, men reser man med 6 barn i åldrarna 6 -12 år kan det många gånger vara skönt att äta i lugn och ro på kvällarna. Det blev inga avancerade måltider, men det brukar det i och för sig inte blir här hemma heller. Man kommer långt på korv och pasta! Fördelen med att åka tillsammans med en annan familj var att vi vuxna dessutom kunde byta barn och därmed få en kväll tillsammans på tu man hand. Våra vänner valde att gå på lyxrestaurang med sjurätters. För min och Tobias del resulterade barnvaktsvällen inte i en fancy restaurang. Nope, vi köpte istället med oss mat från McDonald´s och satte oss vid strandpromenaden och spanade in folk. Vi är alla olika!

Middag i lägenheten efter en lång dag vid poolen.

(... om man nu kan kalla fryspizza och chokladmjök för "middag"!?)

OBS! Inlägget är skrivet i samarbete med Företagsbostäder i Stockholm.

Resfredag: Stockholm runt - Fem sevärdheter du inte får missa!

I New York råder rojalistisk yra i dag, nu vill alla amerikanare veta mer om den nyfödda lilla prinsessan som nu ”på riktigt” binder samman Sverige och USA. (Vore det förresten inte lite häftigt om prinsessan döps till Svea?) Jag skulle tro att amerikanarna blir ännu mer angelägna om att åka till Stockholm, ”Mälardrottningen”, framöver. För den som besöker Stockholm för första gången finns det några sevärdheter som bör prioriteras.

För att vara oberoende av lokaltrafiken kan du självklart hyra bil i Stockholm. För att få en hint av prinsessan Madeleines bakgrund bör man styra bilen till Drottningholms slott, där kungafamiljen bor. Andra tips i kungafamiljens spår? Det finns många, här är några exempel.

Gamla Stan

Stockholm grundades under 1200-talet och stadens gamla stadskärna är välbevarad, med hus i gult, rött och orange från 1600- och 1700-talet. I Gamla Stan finns också Stortorget, stadens äldsta torg, med sina caféer, Storkyrkan och Kungliga Slottet. Missa inte vaktavlösningen runt omkring slottet och i slottsgården, det är riktigt mäktigt. Låt dig också fascineras av Gamla Stans smala gränder (här har många nykära par pussat på varandra). Min favoritgränd är Mårten Trotzigs Gränd - bara runt 90 cm bred och Stockholms smalaste gränd.

Ettårsdagen, obligatoriska pussar i Gamla Stan.

Kungliga Slottet

Även om jag personligen började gråta första gången jag såg slottet (jag var sju år, förväntade mig tinnar, torn, guld och marmor, inte en brun kloss!), är det definitivt värt ett besök. Slottet är idag kungens, Carl XIV Gustaf, arbetsplats och byggdes under 1700-talet efter att det gamla slottet Tre Kronor förstördes i en brand. Du kan lära känna slottets historia i Museum Tre Kronor eller göra en guidad visning i representationsvåningarna eller rikssalen. Här visas bland annat interiör från 1700-talet. Kungliga Slottet har över 600 rum och är ett av Europas största slott.

På väg till vaktavlösning på slottet tillsammans med ett par fina göteborgare.

Skansen
Kungafamiljen har ett särskilt öga till Skansen, världens äldsta friluftsmuseum, som ligger på vackra Djurgården. Här visas det gamla Sverige i miniatyr, äldre hus, fäbodar och stugor från alla Sveriges län har transporterats hit. Du kan lära dig om svenska traditioner som genom skådespelarna, som har tidstypiska kläder, och titta på nordiska djur i djurhägnet samt äta på restaurang. Här kan man också fira svenska högtider som midsommar och jul. Djurgården var kunglig jaktmark under medeltiden och den gröna karaktären har bevarats.

En sak ni inte får missa - sockerkringlorna på Skansens bageri.

Vasamuseet

Är man på Djurgården bör definitivt ett besök på Vasamuseet planeras in. Regalskeppet Vasa sjönk redan under sin jungfruseglats i Stockholms hamn 1628. Bärgningen lyckades inte förrän över 300 år senare och Vasa är idag världens enda bevarade skepp från 1600-talet. Skeppet visas i hela sin stolthet och över 90 procent är originaldelar. Vasamuseet, som passar lika bra för vuxna som för barn, är Nordens mest besökta museum. Visningar äger rum året runt.

Ett annat imponerande skepp på Djurgården, Ostindiefararen på besök inför Kronprinsessans bröllop.

Stadshuset

Denna häftiga byggnad, med de tre kronorna som signum, kännetecknar Stockholm. Här kan du gå guidade visningar som tar dig till Blå hallen och den Gyllene salen med sin karaktäristiska guldmosaik. Stadshustornet är 106 meter högt, men är bara tillgängligt under sommaren. Har du inte gjort det förr, kommer du här definitivt att utbrista både ”oooh” och ”aaaah” med anledning av den fantastiska utsikten över stadens öar och vattendrag.

Stockholmsvy från luftballong, med gröna Djurgården i mitten. Fast vad hände med den blåa himlen?

Så ja. Chris O´Neill kan vara stolt! Han har gift sig med en prinsessa som råkar representera världens (ja, jag får vara partisk) vackraste huvudstad!

OBS: Inlägget är sponsrat!

Fem måsten i Los Angeles - Sevärdheterna du inte får missa!

I maj reser jag med familjen till Los Angeles – ”City of Angels”. Jag har varit där en gång tidigare och ser fram emot att nu få visa runt Tobias och barnen. Los Angeles är stort, att ta sig runt utan egen bil eller hyrbil kan därför vara klurigt. Staden är till ytan nästan lika stor som Småland och distanserna är långa. Så, vad gör man då i denna drömmarnas stad? Här kommer några förslag:

Hollywoodskylten 

Alltså, Hollywoodskylten är obligatorisk. Har du inte foto på dig med skylten i bakgrunden har du inte varit i LA!

Beverly Hills 

Jag, som är kändistokig, rekommenderar såklart en kändisjakt i Beverly Hills, man till och med köpa (skatt)kartor markerade med kändishus. Den ultimativa kändisupplevelsen får man om inte annat på Walk of Fame. Ett besök till Universal Studios, där många Hollywood-filmer spelas in, bör såklart också hinnas med.

Stränderna 

Att styra bilen mot stranden, eller ja, stränderna, är en självklarhet. Malibu Beach, Venice Beach och Santa Monica Beach osar kändisfaktor. Tydligen spelades de flesta avsnitten av Baywatch in på just Santa Monica.

Shopping 

Vill du leka ”Pretty woman” på riktigt? Ta dig till Rodeo Drive och shoppa loss, här hittar du alla dyra lyxbutiker. Blir lyxen övermäktig finns det såklart billigare alternativ, ta dig då till Melrose Avenue eller något av stadens alla köpcentrum.

Disneyland

Sist, men absolut inte minst, Disneyland. Dreams do come true!

Exakt 10 år sedan jag var i LA.
Vita stränder, Walk of Fame och Disneyland var några av punkterna på ett späckat schema.

OBS: Detta inlägg skrivs i samarbete med AVIS.