Ses vi på Tjejmilen?

Jag, Lofsan, Clara & Linda vid Plan Sveriges tält förra året.

I dag är det alltså dags! Förra året sprang vi i strilande regn, lervälling och frös så att tänderna hackade. Dagens väder bjuder på strålande sol. Förutsättningarna rent vädermässigt är alltså på topp, däremot känner jag mig lite sliten i kroppen. Jag hoppas och tror att stämningen och peppen från alla tusentals tjejer ska få igång mig. 

Ska ni springa eller titta på löparfesten i dag? Kom gärna förbi Plan Sveriges tält på Gärdet före och efter loppet. Där kommer jag att hänga tillsammans med ett gäng andra bloggare som stödjer kampanjen "Because I am a girl". Nu köööör vi!

Resfredag: Från Island till Irland?

Gullfors, Island. Juni -13.

Denna resfredag behöver jag er hjälp. Jag funderar, planerar och filosoferar vidare på planerna att åka till Dublin, Irland senare i höst. Någon av er som varit där? Är det någon idé att åka dit i mitten alt. slutet av november? Planen från början var att åka dit och uppleva julskyltningen i början på december, men den logiska delen av mig inser att december månad är fullspäckad som den är av julbak/roligheter/skumtomteätande/åtaganden/jobbdeadlines/mingel/adventsfirande etc etc ändå.

Så. Irland. Vad bör jag se? Vilket flygbolag rekommenderar ni? Vart ska jag bo? (Jag åker med en kompis, man och barn stannar hemma.) Är det supertrist i november? Hit me!

Ordningen återställd.

Jag har precis krånglat mig ur sängen efter kvällens läggning. Det var som det brukar vara - ett barn på varje sida, en och annan arm kring halsen, en mjuk kind vilandes mot min, och djupa andetag som gör mig lugn. Mer behövs egentligen inte för att mitt hjärta ska svämma över. Just nu känner jag ett enormt behov av närhet från mina barn! Jobbkonferensen, som jag nyss kom hem i från, var bra, rolig och nyttig på alla sätt och vis. Jag har verkligen fantastiska kollegor (och det säger jag inte bara för att en viss kollega köpte med sig en hel kartong chokladpraliner från Bryssel till mig, för att fira att ett projekt vi har kämpat med blev klart i veckan.) Men nu? Nu njuter jag av att vara hemma igen. Ordningen är återställd!

Blå himmel i Sigtuna

Jag är iväg på personalkonferens i Sigtuna ett par dagar. Funderar på hur jag har kunnat bo i Stockholm under alla dessa åren, men missat den här fantastiskt idylliska lilla stad!?

Själva boendet var dock inte så mycket att hurra för... Inga hotellfluffiga kuddar, eller morgonrockar i garderoben. Nope, jobbar man i en ideell organisation får man bo på vandrarhem och bädda sängen själv.

Innan kvällens middag tog jag en löptur tillsammans med några kollegor. Det skulle vara min sista pepptur innan Tjejmilen, men blev istället en depptur. Tung i hela kroppen, och rejält trött bara efter ett par km. Det slutade på 4,2 km, med genomsnittstiden 5:38 km/min. Hoppas att det känns betydligt bättre på lördag. 

Därefter bjöd kvällen på livemusik, middag, roliga samtal och så tårta då! (Undrar förresten vad Obama äter i kväll!?) 

Veckans träning (v. 35)

Förra året var jag så här laddad för att springa Tjejmilen, med det rosa Because I am a girl-armbandet som en påminnelse om flickors rättigheter i hela världen. Min egen lilla girl ser så väldigt liten ut, tänk vad tiden rusar!

Nu är det bara några dagar kvar inför årets lopp, som går av stapeln på lördag. Ligger med datorn i sängen, helt slutkörd efter en lång dag. Lyckades på något magiskt sätt klämma in ett Casall T.O.D. pass nu på kvällen, men det satt långt inne. Däremot gjorde Qigongen på jobbet i dag underverk för att rensa tankarna. Det är viktigt att varva "vanlig" träning med lite avslappningsövningar! Förra veckans träning fokuserade på löpning, allt för att toppa formen inför Tjejmilen.

Måndag: Casall HIT (High Intensive Training) i Vasaparken tillsammans med ett starkt gäng tjejer (30 min)
Tisdag: Löpning, fartlek med backintervaller (30 min)
Fredag: Löpning, "Mysjoggsvarianten" (30 min)
Söndag: Löpning, intervaller, 10 x 90 sekunders intervaller med 30 sek vila (tot 30 min)

Nu ska jag försöka samla ihop mig själv för att stiga upp och packa ihop en väska inför kommande dagars personalkonferens med jobbet. Träningskläderna åker såklart med, jag hoppas kunna klämma in en löprunda i Sigtunas fantastiska omgivningar. Over and out!

Ännu ett liv

Det sägs att livet både ger och tar. Sjukdomar är en del av livet, det förstod jag för ganska länge sedan. Visst vore det då inte mer än rätt att det finns sjukdomar som inte bara tar, utan också ger? Men nej. Cancer ger ingenting. Cancer tar. Cancer tar liv. Liv som inte förtjänar att tas, liv som som ska levas här och nu. Fullt ut.

I går tog cancern ännu ett liv. Ett tjugosexårigt liv. Alldeles för tidigt, igen. Jag kan inte göra mer än att hålla mina barn lite extra hårt i handen. Stryka deras kinder och viska "jag är så glad att jag har dig". För åh, ni anar inte hur glad jag är att jag har dem. Här, och nu. En mamma ska aldrig behöva begrava sitt eget barn. Aldrig!

#1000 flickor i Guatemala

Hörrni, det är fem dagar kvar tills det är dags att springa Tjejmilen. I år, liksom förra året, springer jag för Plan Sverige, i syfte att lyfta frågan om flickors rättigheter. I septembers utgåva av "Runners world" hittade jag en blänkare om kampanjen, fantastiskt kul att en så stor tidning uppmärksammar den viktiga insats som görs. Mitt lag Liclanli (Lisa, Clara, jag & Linda) lägger nu in en slutspurt för att få i hop våra femtusen kronor som vi har satt som mål för insamlingen. Vi ligger just nu på 2400 kr, det vill säga 48 procent av insamlingen. (Om du sitter vid en dator, kolla också in den nya widgeten till höger i scrollistan på min blogg!) Nu behöver vi din hjälp för att nå hela vägen. Tvekar du fortfarande? Läs den här faktan från Plan Sverige:

Fakta om flickors situation i världen:

·         66 miljoner flickor går inte i skolan.

·         Omkring 40 000 flickor tvingas in i barnäktenskap – varje dag. Flickor som ingår barnäktenskap tvingas ofta sluta skolan och riskerar att förbli fattiga.

·         1 av 3 flickor i utvecklingsländer blir bortgifta innan de fyllt 18 år.

·         Tidig graviditet och olagliga aborter är de vanligaste dödsorsakerna bland flickor 15-19 år i utvecklingsländer.

·         1 av 5 flickor med ålder inne för att gå i de lägre högstadieklasserna, går inte i skolan.

·         Utbildning är ett viktigt steg för att bryta fattigdomen. En ökning med endast 1 procent i flickors högstadieutbildningsnärvaro, ökar ett lands BNP med 0.3 procent.

·         Varje extra utbildningsår för mödrar, minskar barnadödligheten hos deras barn med 5 till 10 procent.

·         De vanligaste hindren för flickors utbildning är: barnäktenskap, tidiga graviditeter, brist på separata toaletter och mensskydd, sexuellt våld, diskriminering och tungt hushållsarbete.

·         I de fattigaste länderna avslutar endast knappt 50 % av alla flickor sin grundskoleutbildning.

Klicka här så kommer du till vår insamling. Inte jag, utan flickorna i Guatemala, behöver din hjälp. Varje krona räknas. Tack!