Julafton i Sälen 2014

I dag är det tjugondag knut, och julen sopas ut för gott. Inte mig emot, jag är ganska klar med glitter och tomtar. Vi fick en riktigt, riktigt fin jul i år (också) - att fira tillsammans med Tobias familj i Sälen är verkligen ett vinnande koncept. Här kommer ett bildregn från vår julafton, bättre sent än aldrig. Hej då julen!

Precis så här magiskt hade vi det! (Japp, bilden är oredigerad.) 

I väntan på tomten...

... och visst kom han till slut, med bred göteborgsdialekt och allt.

När det var dags för julbord tog vi oss till Olarsgården och jag åt mig övermätt på lax och julgodis.

Lillan hann byta outfit flera gånger under dagen, men verkade trivas bäst i tomteluva.

Efter julbordet var det dags att återvända till stugan, byta om till pyjamas och fortsätta pyssla med julklapparna.

När barnen hade somnat var det dags för oss vuxna att duka upp med tre paket var inför vår obligatoriska och uppskattade julklappslek.

Kvällen avslutades sedan med ännu mer julskum och mys framför brasan. Tack Sälen, och tack fina "bonusfamilj". Jag hoppas på repris om ett par år!

Att komma hem

Nja, det vore ju lögn att säga att vårt hem såg ut så här när vi ramlade innanför tröskeln från Sälen tidigare i kväll - det här är bilder från förra veckans julfika. 

Bordet i fråga är numera överbelamrat med resväskor, julklappar och smutstvätt... Resan hem från Sälen gick jättebra. Vi startade ca 09:30 efter att ha städat ur stugan, och körde tre timmar i ett sträck innan vi stannade på IKEA i Valbo för att käka lunch och rasta både stora och små. Strax innan Uppsala blev lillan alldeles förtvivlad av att sitta alldeles ensam i bilbarnstolen, men efter att ha fått lite uppmärksamhet och en liten skvätt mjölk blev hon glad igen. Runt 17-tiden rullade vi äntligen in i Nynäshamn - trötta och glada över att vara hemma igen!

Vi skyndade oss att tända julbelysningen i huset - och barnen har nu spenderat ett par timmar med att "leka ifatt" med alla efterlängtade leksaker och dockor här hemma.

Jag älskar att vara ute på resande fot, men det är alltid härligt att komma hem! För ett par veckor sedan fick vi förresten äntligen upp vår fotovägg i vardagsrummet! Nu när både tavlorna från Thailand och fotoväggen är uppe börjar rummet äntligen kännas som vi vill ha det.

Rummet är snäppet för litet för att vara optimalt, helst hade jag velat ha en större soffa med massor av plats att hänga i. Med både matbord, läshörna, tv-bänk och soffa känns rummet på gränsen till överbelamrat, men så får det vara. Vi är bortskämda med ytor från vårt förra hus, där övervåningen rymde plats för en house concert med Stefan Andersson för över 70 personer! Nåja, allt har sin tid. Vi gillar vårt nuvarande boende, med betoning på vårt. (Förra huset hyrde vi för dyra pengar.) 

Nu ska jag fortsätta att packa upp, och kanske också förbarma mig över de där sista skumtomtarna som ligger och väntar i köket...

Stjärnfall och skidtalanger

Dagarna springer förbi så fort, alldeles för fort! I morgon är det dags att åka tillbaka till Stockholm igen, efter en fantastisk vecka tillsammans här i Sälen. Barnen fortsätter att imponera med sina skills i skidbacken (TACK OCH LOV verkar det som att Tobias gener är starkare än mina just i detta avseendet). Det här är andra året vi firar jul tillsammans i Sälen med Tobias familj, och jag kan tänka mig att det blir fler gånger framöver. Mysfaktorn i att sitta i en stuga på kvällarna med snön som singlar ner utanför? Högsta skulle jag säga.

I går var vi ute på en promenad precis efter midnatt. Stjärnhimlen visade sig i sin fulla prakt, och det kändes som att stjärnorna var så nära att jag hade kunnat plocka ner en om jag hade velat. När vi hade gått en bit ut på skogsvägarna fick jag ynnesten att uppleva ett stjärnfall. Jag hade nästan glömt magin i det. Vad jag önskade mig berättar jag inte - men jag känner på mig att 2015 kommer att bli ett riktigt fint år på många sätt.

Resfredag: Julbord på Olarsgården

De här juldagarna har jag knappt hunnit bli hungrig innan det är dags att äta igen. Julafton var inget undantag, då åt vi julbord på pittoreska Olarsgården här i Sälen.

Läs mer om det på dagens inlägg på Resfredag.

Dagen efter

Som jag älskar julafton! Förväntningar, glitter, glada barn och julgodis... Vi fick en riktigt idyllisk dag här uppe i Sälen, med långpromenad, julstrumpor, glöggmys med släkten och julbord på Olarsgården. Bilder från systemkameran kommer senare, fram tills dess får ni hålla tillgodo med dassiga mobilbilder. (Tomten kom med nya hörlurar till min iPhone, men glömde visst att jag behöver uppdatera mig på själva telefonfronten också, hehe...)

Dagen började med en fin tur i längdspåren, men sedan har jag med gott samvete mest sovit med vissa inslag av legobygge. Man blir tydligen trött av det här friluftslivet. Eller - är det kanske sockerkoma!?

En god jul

Så här ser årets julaftonspromenad ut, detta året i tio minusgrader. Vi var rörande överens om att morgonens långpromenad kändes som en ultimat uppladdning inför kvällens julbord. (Om jag fick någon julstrumpa? Såklart jag fick! Jag har ju varit snäll precis hela året...)

God jul från Sälen!

Dagen före dagen före dagen i Sälen

Och så var vi här igen! Förra gången vi var här var Sebastian bara 1 år, och vi drog runt honom i pulka. Nu är vi ett par barn rikare. Sälen är sig likt, bra med snö och härligt krispig vinterluft! Resan hit gick över all förväntan, vi lämnade Stockholm runt 08:45 igår och rullade in framför stugan klockan 15. Ett stopp för lunch, och ett annat för amning. Det verkar som att lillan gillar att åka bil lika mycket som sina äldre syskon.

I dag har det varit utomhushäng för hela slanten för Sebbe och Julia tillsammans med Tobias. Att vara i Sälen med en tvåmånaders bebis gör att vissa anpassningar får göras - det lär inte bli så jättemycket skidor för min del. Inte mig emot, utförsåkning är inte min grej. Milt sagt. Utförsåkning är nämligen VERKLIGEN inte min grej, jag börjar nästan darra vid blotta åsynen av en backe. Och, efter förra årets katastrofupplevelse på Tjejvasan längtar jag inte ihjäl mig efter längdskidor. Ska dock ge det ett försök om ett par dagar. Som tur är verkar inte barnen ha fått mina känslor för skidor, tvärtom. I dag var första gången någonsin de stod på ett par slalomskidor, och det gick fantastiskt bra för både Sebastian och Julia. Det värmer ett mammahjärta!

I kväll väntar kortspel, tända ljus och en stor skål med godis. Jag gillar Sälen, det gör jag.

Mot Sälen!

Igår kändes packningen som ett omöjligt projekt, hej baglady! Tur att Tobias är duktig på Tetris. Klockan är nu 08:43, barnen är laddade, bilen är full till sista kubikcentimeter och nu rullar vi äntligen mot en vit jul i Sälen!

Jul i Sälen

Det är fortfarande september, likväl sitter jag här och googlar för att försöka få en uppfattning om huruvida årets julbord ska intas på Olarsgården eller Högfjällshotellet. I år lämnar vi nämligen kökskaoset och firar jul i Sälen. Vi bokade boende redan i början på året, lika bra att vara ute i god tid för att få bra boendepriser. Konceptet med jul i Sälen har visat sig vara en riktig fullträff - vi firade jul där tillsammans med Tobias familj när Sebastian var nyfödd. Bara en massa mys, ingen stress. På julaftons förmiddag gick vi och bowlade, för att sedan gå vidare till pittoreska Olarsgården för att äta julbord. Jag vet att jag var jättenöjd med maten och stämningen där. Sebbe var bara ett par månader gammal och sov mest, det här året har vi dock äldre barn plus ett nytillskott i släkten som nu hunnit bli 2 år. Kanske kan Olarsgården bli lite för litet om man har ett par-tre kids med mycket spring i benen? Av det jag har hört är Högfjällshotellet mer "all-in" med mycket jul överallt och många barnfamiljer.

Ja, det är ju här NI rutinerade bloggläsare kommer in i bilden. Vad hade ni valt?

Edit: Min allvetande "Lofsan-grupp" gav bra input, där hittar man en massa grymma tjejer som kan det mesta om det mesta. Mina svägerskor hade också funderat en runda till, och nu har vi bokat en favorit i repris. Olarsgården it is!