Terror i Istanbul

(Istanbul från luften, bild från förra veckan.)

För bara en vecka sedan hade jag några timmars transfer på Atatürk airport på väg hem från Manila. Här kan du läsa mer om mina tankar kring gårdagens händelser i Istanbul:

Sommarlov i Sverige och terror i Istanbul

Resfredag: Mina weekendfavoriter

Just nu finns det inte en enda utlandsresa inbokad för mig eller min familj, fokus ligger istället på att gosa med lillan. Efter nyår känner vi oss redo att börja kika på lite olika alternativ - både jag och Tobias har länge varit sugna på Kap Verde.

Weekendresor är annars något som har varit lite av ett tema för mig de senaste åren. På några få dagar kan man hinna se otroligt mycket, utan att vara borta så mycket tid från familjen. Mina personliga favoriter just nu är Istanbul, Amsterdam och Reykjavik.

Klicka här för att läsa dagens inlägg om mina weekendfavoriter på Resfredag.

Hagia Sofia i Istanbul, fantastiskt på alla sätt och vis.

Garderobskris

Jag är så obota trött på min garderob. Trots rader av kläder har jag typ inget att klä på mig när det väl kommer till kritan! Trötta, trista svarta kläder, jeans som har sett bättre dagar, blusar och skjortor som jag helst vill glömma (och gömma), och kjolar som jag har haft i eviga tider. Bortskämd och ha-galen? Kanske. Jag har en extremt liten klädbudget (varför köpa kläder när man kan resa?), men vissa dagar är klart tristare än vanligt när jag kritiskt bläddrar igenom klädgalgarna. I bland drömmer jag om svischa in på något av våra stora klädvaruhus och boka en personal shopper som tar fram en helt ny garderob som är anpassad till mig och mina behov. Jag och "Pretty Woman", typ. Men, men... fram tills dess får jag väl fortsätta harva runt med mina avdankade plagg, och vara tacksam över att jag överhuvudtaget har något att klä på mig! 

(Tydligen är jag inte helt ute och cyklar vad gäller mode, i alla fall inte om jag hade tillhört modemaffian i Istanbul. Min syster kunde inte låta bli att knäppa en bild på färjan över Bosporen förra året. Leoprint och solglasögon, jag var ju helt rätt ute! Who would have known?)

Resfredag: Favorit i repris

Gårdagen avslutades på det bästa av sätt: jag och min syster bokade äntligen vår resa till Island! I slutet av juni bär det av till islandshästar, gejsrar och sagolandskap. Resesällskapet är verkligen en favorit i repris, för ett år sedan åkte M och jag till Istanbul. Det är alltid en trygghet att resa tillsammans med någon som man känner utan och innan. 

I Istanbul poserade vi framför storslagna byggnadsverk...

... och jag var som förtrollad av alla fantastiska fotovinklar i staden mellan öst och väst.

Vi njöt av kultur och historia...

... och att bli skrubbade från topp till tå av två rejäla turkiska kvinnor.

Vi blev allt som oftast hungriga av matångorna som lockade oss från alla håll...

... och efter vi hade ätit fortsatte vi med vår sightseeing,

... och sedan åt vi lite till. (Dessa våfflor - maaaagiskt goda!)

Vi blickade upp emot "The Obelisk of Theodosius", och beundrade mosaiken i Topkapipalatset.

***

Vi hade kort och gott en cityweekend som gav tio poäng av tio möjliga. (Här kan ni läsa mer om resan till Istanbul.) Vår semester till Island blir en helt annan typ av resa, med fokus på landskap och friluftsaktiviteter. Alltså, känslan av att ha en sådan här drömresa inbokad. Finns det något bättre?

Resfredag: Boende och mat i Istanbul

Tidigare i bloggen har jag skrivit flera inlägg om det fantastiska Istanbul, som jag besökte tillsammans med min syster för snart ett år sedan. När jag scrollade genom inläggen såg jag att det saknades ett inlägg om "Boende och mat". Tydligen är Istanbul ett av de hetaste weekendresmålen även i år - och jag förstår varför. Den spännande mixen av Europa och Asien är verkligen unik.

Boende

Om det är första gången du besöker Istanbul, och vill ha nära till sevärdheterna, bör du bo i närheten av Sultanahmet. Om du är mer intresserad av nattliv och shopping kanske du istället vill bo på andra sidan viken, i området nära den berömda shoppinggatan Istiklal; shopping- och nöjesgatan som pulserar av trendiga restauranger, butiker, gatumusikanter och nattklubbar.

Vi bodde på The Peak Hotel i stadsdelen Beyoglu. Vi var mer än nöjda med vårt hotell som hade fina och fräscha rum. Rummen var väl genomtänkta och hade snygg design. Det bästa med hotellvistelsen var ändå frukostbuffén. Det var en av de bästa frukostbufférna jag har ätit, och jag skulle kunna tänka mig att återvända till Istanbul bara för att uppleva hotellets frukost. The Peak Hotel ligger på en parallellgata till Istiklal.

Mat

En sak är säker, du behöver aldrig gå hungrig i Istanbul! Överallt trängs restauranger med caféer och matstånd längs med och på gatorna. De små vagnarna i varje gatuhörn erbjuder bland annat popcorn, vattenmelon, rostade kastanjer och såklart - "simik" (sesamkrans, turkarnas motsvarighet till fransmännens baguetter.) Se till att äta din simik med ett tjockt lager getost, det förhöjer smakupplevelsen! 

Inkastarna är påstridiga, men inte otrevliga. Om du lär dig några turkiska fraser får du garanterat många leenden tillbaka när du vänligt men bestämt tackar nej till en titt i menyn.

Gillar du fisk? Ta dig till Galatabron, och sätt dig vid någon av restaurangerna under bron. Här hittar man några av stans bästa fiskrestauranger. För fiskfantasterna är fiskmackan "Balik-ekmek" (friterad fisk med lök och tomat) ett måste. Det finns även ansjovismackor, som dock bara serveras under höst/vinter.

Går man vägen från Sultanahmet ner mot Eminönü finns ett par mysiga meze-restauranger där man sitter på kuddar på golvet och äter. På en av dessa restauranger beställde vi en fantastiskt god turkisk pannkaka, "Gozleme" fylld med spenat, potatis, fetaost och lök. Kom ihåg att det är mer regel än undantag att innan huvudmålet beställa in några smårätter, meze.

Missa heller inte att prova den berömda Dönerkebaben. Vi från Sverige är vana vid att kebaben serveras med massor av sås, vilket dock inte verkar vara fallet i Turkiet (i vart fall inte de ställena vi gick till.) Såsälskare rekommenderas istället att beställa extra sås vid sidan av.

Sist, men inte minst, har vi de oemotståndliga våfflorna! Ah, de smakar som en bit av himlen. Nygräddade, med ett tjockt lager nutella och toppade med banan, kiwi och jordgubbar är denna måltid (okej då, efterrätt) svårslagen.

***

Är du intresserad av att läsa mer om Istanbul? Här kan du läsa mer: Basilikacisternen och Topkapi, Blå Moskén och Hagia Sofia, Shopping och sötsaker i Istanbul och, sist men inte minst, min artikel i Vings Värld.

Vings Värld

Nu finns min artikel om Istanbul publicerad i resemagasinet "Vings Värld"! Om ni är sugna på att läsa, klicka här och bläddra fram till sidan 38. (Magasinet kan även hämtas gratis i pappersformat i Vingbutikerna och hos Vings återförsäljare.)

Simit, turkarnas motsvarighet till fransmännens baguetter.

Vackra detaljer överallt.

Jag passade på att köpa in midsommarkransar som håller året om.

Galatatornet i kvällsljus. Magiskt!

Shopping och sötsaker i Istanbul

Bästa tipset inför en shoppingrunda i Istanbul: se till att vara mätt, ha bekväma skor och utrusta dig med en rejäl portion tålamod. Plugga också in några enkla ord och fraser på turkiska, då får du ett helt annat bemötande från försäljare och restaurangpersonal.

Det finns gott om offentliga toaletter i Istanbul, ett besök kostar ca 4 SEK. Se dock till att alltid bära med eget toalettpapper, eftersom det ofta är slut.

Shoppinggatan utanför "Grand Bazaar". Vässa armbågarna och var beredd att pruta- rejält. Det förväntas av dig!

Glaslampor i massor. Mimmi slog till på en fin brun variant till sovrummet. Jag nöjde mig med en jättefin ljuslykta som jag var rejält stolt över.... tills jag kom hem till en väninna här i Sverige som hade en exakt likadan. "Jaha, har ni också varit i Istanbul", frågade jag lite käckt. "Eh, nej. De har jag köpt på Indiska!". Hm. Så mycket för den unika turkiska shoppingen! :)

Mimmi i full färd med att pruta ner fina väggbonader/mattor. Notera hennes skeptiska min (när hon i själva verket jättegärna ville ha den). Smart trick. Och prutningen? Jodå, den lyckades alldeles utmärkt.

De här blomsterkransarna såldes precis överallt. Vi köpte hem ett par stycken, och kommer nu slippa sitta i flera timmar och binda kransar på självaste midsommarafton.

"Simit" är turkarnas motsvarighet till fransmännens baguetter. Se till att äta sesamkransen med ett tjockt lager getost, det förhöjer smakupplevelsen!

Turkish Delight, "lokum", är en turkisk godsak gjord på bland annat rosenvatten. Kanske inte det godaste jag har ätit, men är man i Istanbul måste man äta en bit eller två. Det hör liksom till.

Baklava däremot, det är mer min grej.

Vem behöver meze eller dönerkebab när det finns berg av baklava överallt? Inte jag i alla fall...

Basilikacisternen och Topkapi

I Sultanahmet, Istanbuls mest berömda stadsdel, hittar man inte bara Blå moskén och Hagia Sofia. Här ligger också den berömda Basilikacisternen,"Yerebatan Saray", och Topkapipalatset.

Jag var inte ensam om att vilja besöka Basilikacisternen, de här turkiska donnorna ville också dit. Mimmi däremot, var tveksam till att lägga dyrbar sightseeingtid på att titta på en trist gammal vattenbehållare - men jag insisterade. Och, mycket riktigt blev besöket där en av höjdpunkterna på resan.

Den underjordiska cisternen, med dess vackert upplysta pelare och magiska stämning, byggdes på 500-talet. Det tog tydligen 100 år för ottomanerna att upptäcka denna gömda kulturskatt, och jag förstår att det måste ha varit en omvälvande upplevelse för den som hittade detta ställe. I valvet hålls regelbundet klassiska konserter, och den unika akustiken lär göra musikupplevelsen till något utöver det vanliga. Inträdet till cisternen kostar ca 40 SEK.

Efter besöket i "Det sjunka palatset", tog vi vidare till ett annat, betydligt större, palats. Besöket på Topkapipalatset blev ett enda långt "ooooh" och "aaaah".

För att komma in till haremet, varifrån bilden ovan är tagen, får man betala ytterligare 60 SEK (utöver de 100 SEK det kostar att komma in på palatsområdet) - men det är väl investerade pengar.

Rummen i haremet osar lyx och flärd. Jag och Mimmi konstaterade snart att kvinnorna som bodde i haremet måste ha känt sig som påfåglar i en park. Likt de praktfulla fåglarna skulle kvinnorna i haremet ständigt vara beredda att visa upp sin skönhet. Men, att vara vacker var tydligen inte tillräckligt för att få en plats vid haremet. Konkubinerna var, enligt skyltarna inne i haremet, lika kända för sitt intellekt som för sin skönhet. Att bli konkubin var den största ynnest en kvinna kunde få under tiden för det ottomanska riket.

Topkapi vimlar av turister från världens alla hörn. Köarna utanför ringlar sig långa. Väl inne på området känns det inte riktigt lika trångt, eftersom de stora ytorna på något sätt lyckas sluka folkmassorna.

Tillräckligt vackra och smarta för en plats vid haremet?

I Topkapipalatset möts man hela tiden av nya byggnader, innergårdar, vackra trädgårdar, fontäner och utsiktsplatser. Det krävs åtminstone en halvdag för att uppleva detta palats, där det under storhetstiden bodde runt 4000 personer.

Utsikt från Topkapiparken mot "nyare" delen av Istanbul. Tornet som reser sig över hustaken är toppen på Galatatornet. Tornet får ni läsa mer om i ett senare inlägg.

Blå moskén och Hagia Sofia

För ett par veckor sedan åkte jag och min syster iväg på en weekendresa till Istanbul. Mitt uppdrag var att skriva ett resereportage för Vings Värld. Vi hade tre fantastiska dagar, och är båda rörande överens om att Istanbul är det perfekta resmålet för en långweekend. TACK Ving för att ni gjorde denna resa möjlig.

Jag tänkte under veckan som kommer dela med mig av lite tips om vad ni bör se och göra i Istanbul. Enjoy!

Hm. Försöker komma underfund med hur jag ska hinna så mycket som möjligt, på så kort tid som möjligt. I stadsdelen "Sultanahmet" avlöser sevärdheterna varandra i en enda lång sightseeingkavalkad.

Vårt första besök går till den Blå moskén (officiellt namn Sultan Ahmed-moskén). När jag ställer mig framför den pampiga byggnaden, som stoltserar med inte mindre än sex minareter, får jag nästan svindel.

Det är en mäktig känsla att gå in och blicka upp mot taket, som är klätt av keramikplattor med blå detaljer (därav smeknamnet Blå moskén). De 250 färgglada fönsterna gör att insidan känns ljus, och tillsammans med de vackra keramikplattorna från staden Iznik förstår jag varför Blå moskén är en av de mest kända religiösa byggnaderna i världen.

Kvinnor bör tänka på att täcka bara axlar och ben. Vid ingången finns ankellånga kjolar att låna för de turister som inte uppfyller klädkoden. Det kostar ingenting att gå in i moskén, däremot får man gärna lämna ett bidrag innan man går därifrån.

Efter en titt i den Blå moskén går vi vidare till Hagia Sofia, som ligger bara ett stenkast därifrån. Besöket i Hagia Sofia blir en nästintill vördnadsfull upplevelse.

När jag tar steget in i det som en gång var världens största kyrka, känns det som att jag kastas flera hundra år tillbaka i tiden. Kyrkan byggdes under 500-talet av kejsar Justinianus under den bysantiska tiden. Kejsaren ville lämna sitt avtryck till eftervärlden och lät uppföra en kyrka som överträffade allt som dittills hade byggts. När turkarna intog staden gjordes kyrkan om till en ottomansk moské. Sedan 1930-talet fungerar byggnaden som ett museum.

I byggnaden blandas omsorgsfullt gjorda målningar av Jesus med enorma väggplattor med skrift på arabiska som talar om att Allah är stor.

Att de två världsreligionerna så smidigt samsas om utrymmet på detta sätt blir en tankeställare...

... tänk om det vore lika lätt ute i världen som inne i Hagia Sofia - att kristendom och islam fridfullt kan leva sida vid sida på samma yta.

Visst är det så att byggnaden börjar bli påtagligt sliten, men dess fantastiska interiör gör att man knappt märker det. Inträdet på ca 100 SEK känns definitivt prisvärt i sammanhanget. Köerna blir snabbt långa i takt med att dagen går, så se gärna till att komma tidigt på förmiddagen.

Bas Blekinge

Under våren har jag skrivit några artiklar om vårt liv i Thailand för tidningen Bas Blekinge. Första delen publicerades den 2 mars, och idag mailade jag in min fjärde, och sista, artikel. Det har varit mycket skrivande de senaste kvällarna. På fredag ska jag skicka in mitt resereportage om Istanbul till Vings Värld, vilket kommer publiceras i deras höstnummer. 

Det här med skrivandet är riktigt roligt. Jag är glad att min syster Monnah inspirerade mig till att börja blogga. I bloggen får jag utlopp för både fotointresset och skrivlusten, och det var ett perfekt sätt att hålla släkt och vänner uppdaterade om vårt äventyr på Koh Lanta. Vet inte om bloggandet om förortslivet i Stockholm är lika exotiskt, men ser på statistiken att de flesta läsarna håller sig kvar. Det tycker jag såklart är hur kul som helst! Nu är det dags att skriva vidare om Hagia Sofia och Blå Moskén, får passa på medan datorn är varm.

Förstasidan!

Är så fantastiskt glad att vi uppfyllde vår dröm.