Sebbes första dag i skolan

Ja, så kom den, dagen vi alla har väntat på med spänning. Första dagen i första klass är en milstolpe för både föräldrar och barn.

Den svenska flagga var högtidligt hissad på skolgården... 

... och samtliga elever ropades upp vid namn, för att sedan följa med sin lärare till klassrummet.

Det var, som ni ser, en mäkta stolt liten ettakluddare vi lämnade på skolan i torsdags. Min lille Sebbe!

Kajsa goes north

Idag är det dags! Min lillasyster tar sitt pick & pack, åker till Umeå, & börjar på psykolog-linjen. Snö upp till midjan lär bli mer regel än undantag. Hon var ungefär 20 reservplatser från att följa med oss som barnflicka till Thailand. "Barnflicka i Thailand eller psykolog-linjen i Umeå??" Inte direkt som att välja mellan pest & kolera. Lycka till up north Kajsis! (& om det blir för mycket av den där Freud & de andra konstiga snubbarna är du alltid välkommen ner till oss...)

Skolstart i Dundee.

Barnens kusiner fick veckan som gick damma av sina skoluniformer och borja skolan igen efter ett langt sommarlov. Jag tycker skoluniform ar bra! Barnen behover inte jamfora sig med andra, alla ser ungefar likadana ut. Hysterin over markesklader gar langt ner i aldrarna, kanske slipper man just den aspekten om barnen har skoluniform (i alla fall under skoltid).

Sebastian undrar fortfarande varfor kusinerna maste ga i skolan, istallet for att leka med honom. I forrgar var han runt i huset och letade efter dem. Nar han inte hittade dem kom han uppgiven till mig och fragade: "Mamma, var ar mina barn?" Min lille Sebbe, dina barn lar du far vanta pa i manga ar!

Stolt!

Jag är så grymt stolt över min lillasyster! Idag fick hon besked att hon blivit antagen till psykolog-linjen. Som hon har kämpat, MVG i nästan alla ämnen! Min egen lilla hobby-psykolog börjar bli stor. GRATTIS Kajsis!