Arga Tanten

Har ni sett barnprogrammet "Pax jordiska äventyr" någon gång? Ibland känner jag mig som rollfiguren Arga Tanten.

I går var en sådan dag. Suck alltså. Jag lät ungefär så här hela dagen: "nej, nej, nej, nej, NEJ, nej, nej, NEEEEEEJ"! Att säga nej bara för sakens skull är ingen fin egenskap, jag försöker verkligen jobba på det. Tobias är mycket bättre där, när han säger nej till barnens frågor är han alltid noga med att förklara varför han säger nej. Inte bara "NEJ DU FÅR INGEN KAKA!" (eh, mitt svar), utan något i stil med "Nej Julia, du får ingen kaka. Vi ska äta om 10 minuter och vi vill inte att du ska vara mätt när vi äter middag." Men ja, så är han också pedagog efter sina år på lärarhögskolan.

PS: Hon är ganska söt den där Julia. Kan det ha bero på alla kakor hon har hunnit stoppa i sig under sina fem år!?

Att muta sitt barn

Tomteskum i Sälen, och helt plötsligt frös hon inte lika mycket...

Jag vet, det skulle vara förbjudet. (Och ja, frågar man Institutet mot Mutor så är det väl just det. Förbjudet.) Men i vissa fall funkar inget annat. "Snälla Julia, sluta gnälla på att det är så kallt!" När det inte hjälper att böna och be åker mutorna fram. Inte ofta, men det händer. Att uppfostra barn är definitivt livets största utmaning. Hur gör man?!