Resfredag: Kempinski Hotel Beijing Lufthansa Center

Samtliga foton: Pernilla Förnes

På väg hem från Taiwan mellanlandade vi i Peking. Vår plan var att hinna uppleva en komprimerad eftermiddag/kväll med det bästa som staden hade att erbjuda. På grund av flygförseningar blev det inte riktigt som vi hade tänkt. Två trötta sexmånaders bebisar, men kanske fram för allt två ännu tröttare mammor till bebisarna, passade i stället på att ta en lugn kväll på hotellet. Hotellet i fråga, Kempinski Hotel Beijing Lufthansa Center, är ett femstjärnigt sådant, så vi var inte direkt ledsna över att avnjuta middag i en av hotellets sju (!) restauranger och sedan krypa ner i världens skönaste säng. 

En längre hotellrecension hittar ni i det senaste blogginlägget på Resfredag:

Recension: Kempinski Hotel Beijing Lufthansa Center

Flygresan hem till Sverige

Och så var det slut på resandet för den här gången! Vi landade i måndags kväll efter en flygresa som kändes enormt lång. Småtjejerna skötte sig jättefint, men att resa dagtid är en enorm skillnad från nattflygningen som vi gjorde dit. Det kändes som att vi satt i luften i flera dygn, men på pappret var det "bara" 9 timmar och 30 minuter. 

Jag är glad att vi grundade med världens godaste hotellfrukost på Kempinski hotel Beijing, för maten på planet var verkligen ingen höjdare. Hotellfrukost kan vara något av det absolut bästa jag vet. För att få ut max av upplevelsen åt jag och Pernilla i omgångar, så att småtjejerna stannade på hotellrummet. Det var första gången på hela resan jag var helt ensam. Jag, en morgontidning och en tallrik med det bästa av allt. Fatta lyckan!

Flygplansmaten ja... Air China kan jobba en del på den biten, liksom de flesta flygplansbolag i världen. Hur svårt kan det vara? Tur att de hade Pepsi Max i alla fall, och att jag hade köpt en stor påse M&Ms att förgylla flygresan med.

Framme på Arlanda var det dags att säga hej då till Pernilla och Isadora - världens trevligaste resesällskap. Jag och Pernilla var i Moskva tillsammans för ett par år sedan, så vi visste att vi funkar bra ihop på resande fot. Att spendera så mycket tid tillsammans kräver att man klickar, annars kan det bli jobbigt. Nu funderar vi redan på vart nästa resmål ska bli. Våra småtjejer måste ju fylla passen med fler stämplar framöver!

Dag 8, Mot Peking & Kempinski Hotel Beijing

Sista natten i Taipei vaknade jag kl. 04:01. Orsaken? Jordbävning, igen. Det är en galen känsla att vakna till att hela byggnaden gungar. Galgar slår mot varandra, vattnet skvalpar i toastolen (!), grejer ramlar ner från bokhyllorna... Denna gången landade det på 5,6 på Richtersgalan, så det var ingen stor en. Men ändå. Jag känner mig ganska klar med jordbävningar nu. Med tanke på den enorma tragedin i Nepal med flera tusen döda känns det ännu mer olustigt.

Efter att ha sagt hej då till våra vänner (jag är dem oändligt tacksam för den här veckan!) åkte vi ut till flygplatsen där Nelly var på strålande humör - redo för nya äventyr!

Flygplanet var dessvärre försenat och vi fick underhålla oss så gott det gick på flygplansgolvet. Vi hade tur och blev uppgraderade ett snäpp, steget under business. Plötsligt händer det!

Efter många om och men, och en hel del försenade, landade vi i Peking. Vid det här laget var både jag, Pernilla och småtjejerna rejält trötta - men inställda på att åka in till Himmelska Fridens Torg. Det var lättare sagt än gjort. Efter att ha försökt förklara vår plan för kineserna vid två olika informationsdiskar och ett par poliser (planen var att ta en taxi till torget och sedan till hotellet) kunde vi konstatera att typ INGEN av flygplatspersonalen pratade engelska! Till slut fick jag tag i en amerikansk kines i taxikön, som vänligt förklarade för oss att han absolut inte rekommenderade att åka in till torget så sent, och att det var världens omväg. Vi argumenterade inte emot utan satte oss tacksamt i taxi, men adressen till hotellet utskriven på kinesiska. Annars hade vi aldrig kommit fram... Vi hann uppleva en del Kina-atmosfär ändå i området runt hotellet.

... men ärligt talat var jag lycklig över att bara få slappa på det fina, fina hotellet i stället för att flänga runt mer i en taxi. 

Hotellet ja... Jag kommer att blogga mer om det på Resfredag framöver, men oj vad nöjd jag är! 

Kempinski Hotel Beijing Lufthansa Center kan jag rekommendera för alla som letar boende i Peking. Vi var riktigt hungriga när vi kom dit (China Airways bjöd på riktigt dålig mat!) och kunde välja på 3-4 restauranger. Alla lämpade sig inte för två trötta resenärer med två ännu tröttare sexmånadersbebisar, så vi valde ett familjevänligt alternativ på Kranzlers. Jag gick loss på dessertbordet, som vanligt. Men sushin var också riktigt god.

Småtjejerna verkade uppskatta renbäddade och härliga sängar lika mycket som vi.

Och så den obligatoriska badrumsselfien. Peking, jag är inte klar med dig. Låt mig återkomma om några år och då med sikte på Den Kinesiska Muren!

Resfeber!

De här kidsen är redan så resvana, så de får minsann stanna hemma med Tobias. Nu är det dags för mig att visa Lillmyhran hur det går till ute i den stora världen.

Min stora ryggsäck är packad, resevagnen är preppad, fika inhandlad (riskakor, mörk choklad, läkerol och naturgodis om någon undrar) och de obligatoriska fjärilarna i magen fladdrar för fullt. I morgon smäller det. Wieeeeeee!!!